Ännu en gång (10/2) vräker Alexander Gabelic, likt många före honom, skopa efter skopa av kritik mot Israel. Bilden målas av Israel som ensamt ansvarigt för samtliga problem i Mellanöstern - när det motsatta ligger mycket närmare sanningen. Inte med ett ord kritiseras Hamas, eller någon annan av de stater och organisationer som har Israels utplåning som mål. Det är legitimt att kritisera Israel för dess brister, men när kritiken blir ensidig och konfliktens andra parter inte synas i motsvarande grad växer misstanken att missnöjet inte främst rör Israels felsteg utan demokratin i sig.
Gabelic skriver att "kritiken mot Hamas ska vara tydlig". Ändå nämner han inte med en stavelse något av de övergrepp terrorrörelsen utfört. I stället antyder Gabelic att Hamas skulle vara demokrater och väljer att inte nämna deras massavrättningar av Fatah-sympatisörer och övergrepp mot journalister. Han påstår att Israel tar sig vilka friheter som helst och väljer att inte nämna de självmordsbomningar, sprängningar av gränsövergångar och de sex tusen raketer mot Israel som Hamas avfyrade innan invasionen av Gaza.
Det är rimligt att kritisera Israel för dess felsteg. Till exempel måste bosättningarna upphöra och frågan om medborgarskap få en bättre lösning.
Men kritiken mot Mellanösterns enda demokrati är oproportionerlig. Samma dag som Israels medborgare går till vallokalerna för ännu ett i raden av demokratiska val rapporterar Amnesty om att Hamas genomför en vedergällningskampanj mot palestinier i Gaza och att vittnen inte vågar vittna öppet av rädsla för repressalier. Alexander Gabelic säger sig stödja demokratin, men när den attackeras av Hamas tiger han som graven. Det är dags att Gabelic lägger kraft bakom sina ord om att bedöma Hamas och Israel enligt samma kriterier.
Johan Lundberg