Kraftsamla för en bra skola i Ödeshög

Det är orättvist att bygdeskolornas klasser är mycket mindre än skolklasserna i Ödeshög, skriver Charles Eriksson (s), 2:e vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, i en replik till Wolmar Unemo.

Linköping2007-09-06 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Centern i Ödeshög är drömmare när de betraktar bygdeskolorna som draghjälp för att öka befolkningen i kommunen. Statistiska centralbyråns statistik för åren 1950-2007 visar att invånarantalet minskat med 2591 personer (32%).

I nästan 40 år har centern och den borgerliga alliansen styrt Ödeshögs kommun. Det borde ha lett till bättre resultat för kommunen.

"När jag kom in i nämnden så blödde ekonomin i BUN" skriver Wolmar Unemo. Det faktiska förhållandet var det omvända. BUN:s majoritet och ordförande var fortfarande borgerlig när ekonomin blödde. Neddragningarna gjordes på grund av dålig ekonomisk styrning från Unemos alliansbröder. Från (s) reserverade vi oss både i nämnd och KF.

Elevresultat varierar, beroende på hur elevsammansättningen ser ut vid respektive skola. Ena gången är skolan i Ödeshög bra och andra gånger bygdeskolorna. Men centerföreträdaren döljer det faktum att eleverna vid bygdeskolorna har en guldsits i förhållande till Ödeshögseleverna, när det gäller antalet elever i varje klass.

I bygdeskolorna tillåts klasserna vara 3-14 elever och i Ödeshög 24-28 elever. En orättvisa som måste få ett slut, men som fortsätter genom att centern i kraft av den borgerliga majoriteten låter skolorganisationen vara orörd. Centerns hållning innebär att många kommunala tjänster måste fördelas ut på bygdeskolorna istället för att kraftsamla på en kvalitativ och bra skola i Ödeshög när elevunderlaget minskar i allt större omfattning.

Centern gör bygdepolitik av utbildningspolitik, och ser helt enkelt inte att vi är en gemensam kommun där det gäller att fördela kakan så rättvist som möjligt när ekonomiska resurser sätter gränser för utrymmet.

Charles Eriksson

Läs mer om