Det är bra att den borgerliga majoriteten i landstinget säger sig inse allvaret i den ekonomiska situationen. Det är dock anmärkningsvärt att de påstår att årets bokslut är "bättre än på många år" (Corren 23/3).
Sjukvården går back med 60 miljoner kronor trots både stora besparingar och mycket tillskjutna pengar. Det plus som ändå blir i slutänden består till stor del av uppskjutna kostnader och andra engångseffekter.
De stora förändringar som skedde inom landstinget förra mandatperioden kallar majoriteten "yxhugg". Låt oss vara tydliga: De stora strukturförändringar som gjordes förra mandatperioden är inget som vi kommer att föreslå igen. Men låt oss också påminna om att tre av de fem partier som sitter i majoriteten, Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet, då ställde upp på förslagen som lades och beslutades om!
Till skillnad från majoriteten vill vi dock inte smita från det politiska ansvar vi har fått från väljarna. Det går inte att fortsätta att hantera sjukvårdens ekonomi med "osthyvelbesparingar" där stora delar av vården får ett sparbeting som de måste klara av utan att konsekvenserna för patienterna eller personalen är kända och redovisade.
Redan under 2008 presenterade vi Socialdemokrater i landstinget en rad förslag om hur den ekonomiska situationen skulle hanteras, från majoriteten såg vi inget. Vi vet att det inte går att spara hundratals miljoner kronor, och därmed ta bort hundratals anställda, utan att vården försämras.
Majoritetens partikamrater i regeringen har möjligheten att med statsbidrag lindra vad som riskerar att bli ett kvalitetsras. Det handlar inte om att skjuta över problemet på någon annan, utan om att regeringen måste ta sin del av ansvaret för välfärdens finansiering när vi går in i den värsta krisen i modern tid. Allt annat är orimligt. Men majoriteten verkar tyvärr tycka att det är viktigare att vara sams med sina partiledningar.
Irma Görtz
Anna-Lena Sörenson