Landsbygdsföretag i Östergötland har mångfacetterad verksamhet och levererar bland annat livsmedel, turism, energi, naturvård och öppna landskap. Företagen arbetar i linje med en hållbar tillväxt och vindkraft är ett sätt att minska samhällets beroende av fossila bränslen. Men företagens utveckling hämmas av att Försvarsmakten tillåts bestämma över stora arealer skog och jordbruksmark. Ett faktum som slår hårt mot vår region och Linköpings kommun.
Försvarsmakten har högt och tydligt basunerat ut att de vill utreda konsekvenserna av utbyggnaden av vindkraftverk inom fyra mil från militära landningsbanor. Privatpersoner i Linköpings kommun har däremot fått kämpa hårt för att uppmärksamma lokala politiker och tjänstemän på att Försvarsmakten begärt mer mark för att utöka övningsområdet vid Prästtomta skjutfält. Den senare processen är klar nu i höst när Försvarsmakten får 1 000 hektar mer mark genom ett byte med Sveaskog utan att drabbade i området kompenseras.
Hur kommer det sig att konsekvenserna av dessa beslut varken konkretiseras eller debatteras av våra politiker ett valår som detta? I båda dessa sammanhang pekar Försvarsmakten med hela handen utan demokratisk debatt. Produktiv jordbruksmark i form av skog, bete och åker tillåts förvandlas till militärt övningsområde. Utvecklingen av vindkraftsproduktionen lamslås över en natt trots nationellt fattade politiska beslut i enighet över blockgränserna. Var i myllan står lokala politiker och Östgötabänken? Staffan Danielssons (C) röst är den enda vi hört.
Blundar resten av det politiska etablissemanget för att landsbygdsföretagen, miljövänlig energiproduktion och vanliga medborgare drabbas negativt av de konsekvenser som Försvarsmaktens agerande för med sig?
PERNILLA SJÖGREN LARSSON, ORDFÖRANDE VRETA KLOSTER LRF-AVDELNING
JOACIM AXELSSON, ORDFÖRANDE NORRA VALKEBO LRF-AVDELNING
PETER BORRING, REGIONORDFÖRANDE LRF ÖSTERGÖTLAND