År 2005 undertecknade Sverige världshandelsorganisationen WHO:s ramkonvention om tobak - Framework Convention on Tobacco Control. I den står bland annat att varje land ska utarbeta strategier för rökavvänjning och erbjuda professionell hjälp till alla som vill sluta. Detta tar inte landstingen på allvar.
I Sverige finns en miljon dagligrökare och ett faktum är att de flesta vill sluta. Men inte alla klarar av det på egen hand, utan behöver hjälp av en utbildad tobaksavvänjare. Chansen att själv lyckas sluta röka är två till tre procent. Med stöd av kvalificerad vårdpersonal tiodubblas möjligheten. Men tyvärr är utbudet av kvalificerade tobaksavvänjare ute på vårdcentralerna dåligt i många landsting.
I en rapport från Folkhälsoinstitutet, Tobaksfritt landsting på agendan (2007:02), uppger endast fyra landsting att alla patienter erbjuds rökavvänjningsstöd. Bara sex landsting anser att resurserna för att möta patienternas behov räcker till. Många landsting saknar också en person som ansvarar för samordning och planering av avvänjning. Dessutom visar flera landsting brister när det gäller antalet anställda som är utbildade i tobaksavvänjning.
Rökning är en beroendesjukdom jämförbar med alkoholism eller narkotikaberoende. Sjukvården måste därför erbjuda behandling. Men trots att det sedan många år finns väldokumenterade och effektiva behandlingsmetoder varierar beredskap, kunskap och rutiner för detta. Vilken hjälp den enskilde får beror ofta på intresset hos chefen på en vårdcentral eller sjukhusklinik.
En patient som söker hjälp hos primärvården eller ligger inne på en hjärt- eller lungavdelning kan därför skickas hem med uppmaningen att sluta röka. Men för att klara det krävs ofta stöd. Vi vet att råd och stödjande samtal i kombination med läkemedel ökar chanserna att sluta röka.
Det är nu dags att vården tar sitt ansvar. Prioritera rökavvänjning och låt rökarna få ta del av de effektiva behandlingsmetoder som finns. Gör det till rutin att fråga patienter om deras tobaksvanor. Etablera centra i de olika landstingen där metoderna kan utvecklas och personalen utbildas. Hittills är det bara några få landsting som byggt upp sådana kunskaps- och utvecklingscentra.
Råd om hur man slutar röka är den mest kostnadseffektiva vårdinsats vi har i dag. I stället för att bara lägga resurser på att korta vårdköerna bör man jobba med att få folk att hålla sig friska.
Många patienter skulle slippa uppsöka vården om de blev rökfria.
Hans Gilljam
Professor
Göran Boëthius
Docent
Agneta Hjalmarson
Leg.psykolog
Barbro Holm Ivarsson
Leg.psykolog