Det finns produkter som alla vill ha men ingen köper, till exempel osötat bröd. Å andra sidan finns det produkter som ingen vill ha men alla köper, till exempel potatischips. Det som länsmuseet i Linköping erbjuder kan jämföras med osötat bröd. En lovvärd verksamhet som ingen vill betala för.
Vad kan locka till ett museibesök?
Correns chefredaktör Ola Sigvardsson efterlyste i sin senaste krönika en bärande idé från länsmuseets sida, en röd tråd. Idéer som ligger rätt i tiden och håller takten med informationssamhällets snabba utveckling. I dag räcker det inte med att bara visa föremål och ting. Det krävs dessutom berätelser, delaktighet och mötesplatser. Ingen väntar sig att ett museum ska ge svaret på vad som är livets mening. Men de förslag som finns vore intressant att ta del av.
När bebisen drar i sina tår är det ett försök att utforska sig själv -- att skapa ett jag. Sedan fortsätter den med omvärlden. Ett museum som till exempel dokumenterar hur barn blir vuxna skulle kunna bidra till kunskap om oss själva. Låt besökarna få botanisera mer i sådant som arv och miljö, inlärning och kommunikation och hur människor når varandra. Låt länsmuseet bli vetenskapens svar på grumliga New Age-filosofier. Det skulle kunna vara den röda tråd länsmuséet så väl behöver.