Det var vänligt av Ann-Cathrine Hjerdt (21/5) att äntligen bemöta lärarnas synpunkter om de pågående löneförhandlingarna. Vi är dock långt i från nöjda med svaret.
Lönekartläggningen är mycket riktigt gjord och man har funnit det nödvändigt att satsa extra på förskollärare, fritidspedagoger och några andra grupper.
Men vi kan inte riktigt se "satsningen" i det bud vi har fått.
En del av det består av pengar som kommunen är skyldig att lägga ut - som egentligen inte har något med översynen att göra. Man har i en kartläggning funnit att förskollärare och fritidspedagoger har varit felavlönade i jämförelse med motsvarande mansdominerade grupper.
Drar man bort denna "satsning" når inte förskollärare och fritidspedagoger upp till de 3,5 procent som övriga på arbetsmarknaden får. Ändå får de lite mer än grundskole- och gymnasielärarna.
Är det detta som är satsningen?
Budet kommer att bidra till ny obalans och nya orättvisor då det inte följer resten av arbetsmarknaden. Och vad gäller att lärare i grund- och gymnasieskolan har haft en relativt god löneutveckling så är det inte många av våra medlemmar som känner igen sig i den bilden.
För att utvecklingen ska ses som relativt god ska den väl i jämförelse med andra grupper ligga högre? Det gör den definitivt inte i Linköping.
Lärarna i grund- och gymnasieskolan har under de senaste två åren fått i snitt knappt över 2 procent. Är det vad kommunledningen kallar god löneutveckling?
Hjerdt skriver att regeringen tänker återupprätta lärarnas status. Men anser hon att kommunen inte har någon roll i detta arbete? Eller räknar man med att statliga pengar ska lösa problemet, utan att kommunen behöver satsa något?
För de intentionerna ger vi i så fall inte mycket.
Hur många högstatusjobb har låga löner och dålig löneutveckling?
Linköpings kommun tänker kortsiktigt. Vår avtalsskrivning möjliggör att kommunen lägger ett lågt bud och då utnyttjar man det. För man vet inte om och när nästa tillfälle ges.
Men det finns inte några långsiktiga tankar om lärarförsörjningen. De stora pensionsavgångarna har ännu inte kommit och vi vet inte vilka konsekvenserna blir.
Vilka ska söka in till lärarutbildningen och dra på sig studieskulder för att komma ut om fem år och jobba? Vi vet en sak: bra löner lockar duktigt folk. Frågan är vilka de styrande i Linköping vill ha som lärare.
Avtal efter avtal på arbetsmarknaden handlar om 3,5 procent eller mer i löneökningar. Men lärarna ska känna sig satsade på när de får mellan 2 och 2,5 procent.
Lärarfackens medlemmar får inte ihop det.
Den tolkning vi gör är att Linköpings kommun inte prioriterar lärarna. Den signalen är väldigt tydlig för oss.
Sandra Wahlström
Ordförande
Lärarförbundets lokalavdelning i Linköping