Nästa år är det 30-årsjubileum för "Den underbara natten". Den reformering av det svenska skattesystemet som gjordes då borde gå att göra igen. Det svenska kunskapssamhället, där Linköping ligger i täten, har idag ännu mindre råd med någon Hjärnskatt som bestraffar kunskap.
På morgonen den 24 april 1981 nåddes en historisk uppgörelse över den politiska blockgränsen. Efter en nattlig slutförhandling - "den underbara natten" - kom man överens om en reform som väsentligen bestod av sänkt statlig inkomstskatt och sänkt marginalskatt. Motivet för att minska marginaleffekterna i skattesystemet var att det skulle löna sig bättre att arbeta.
Snart 30 år senare kan vi konstatera att arvet från skattereformen har förvaltats illa. Sverige har idag de hösta marginalskatterna i världen, enligt beräkningar från KPMG. Det som gällde för 30 år sedan, att arbete måste löna sig, måste gälla fortfarande. Men idag bör vi också lägga till att kompetens måste löna sig. Vi har inte råd med någon Hjärnskatt som bestraffar den investering människor gör i utbildning.
Sverige är idag en tjänste- och kunskapsekonomi. 1981 då "Den underbara natten" ägde rum arbetade 39 procent med privata tjänster. I dag står den privata tjänstesektorn för lite över hälften av alla jobb, 52 procent 2009. Andelen kunskapsintensiva jobb inom privata tjänster har sedan skattereformen för trettio år sedan ökat från 24 procent till 35 procent. Det innebär att över en miljon svenskar jobbar i den kunskapsintensiva delen av den privata tjänstesektorn. Det är också här som de nya jobben kommer. Den privata tjänstesektorn står för 90 procent av ökningen av antalet sysselsatta under åren 2005-2008.
Detta gäller i högsta grad för Linköping som har en mycket stor andel kunskapsintensiva företag. I företagsparker som Mjärdevi Science Park, Wahlbecks företagspark och Miljöteknikcentrum sker en koncentration av kunskapsintensiv utveckling, vilket också resulterat i en stark tillväxt. Detta hänger intimt samman med tillgången på högkvalificerad utbildning och forskning som finns vid Linköpings universitet, med campus i både Norrköping och Linköping.
Sverige har gått från "järnkraft" till "hjärnkraft". I dagens Sverige är det därför inte särskilt intelligent att ha kvar en "Hjärnskatt" som bestraffar arbete och kunskap. Företag får svårt att behålla och attrahera kompetent personal på en arbetsmarknad som blir allt mer internationell.
Linköping är en kunskapsintensiv stad är som är en passande utgångspunkt för en ny, blocköverskridande skattereform som minskar skatten på kunskap.
ULF LINDBERG, NÄRINGSPOLITISK CHEF FÖR ALMEGA.
ULRIKA WIKLUND, ALMEGA ÖSTERGÖTLAND.