I en riktigt bra skolkommun finns det bara bra skolor. Det är bra att föräldrar och elever kan välja skola, men ingen ska behöva acceptera en skola där eleverna har dåliga resultat och där det är otryggt och otrivsamt. Du ska veta att du som elev har samma chans att klara goda resultat och komma in på din drömutbildning, oavsett i vilken skola du går.
Varje år görs nationella sammanställningar av niondeklassarnas resultat. Skillnaderna mellan kommuner och enskilda skolor är stora. Helt klart spelar traditioner och närhet till universitet stor roll. I Linköping klarar fler niondeklassare gymnasiebehörighet än i Norrköping. Men avståndet minskar.
Ja, avståndet minskar kraftigt. Förklaringen är att i Linköping ökar andelen obehöriga, från 6,1 till 8,2 procent, medan andelen minskar i Norrköping, från 12,6 till 9,9 procent. Det finns emellertid en ännu tydligare, och enligt vår mening intressantare, tendens. I Norrköping minskar skillnaderna mellan skolorna. Skolor som tidigare redovisade de svagaste resultaten - Hageby, Borgsmo, Vittra - har plussiffror. På alla skolor i Norrköping klarar mer än fyra och fem elever gymnasiebehörighet. I Linköping finns inte samma tendens. Tvärtom, skolor i vissa socialt utsatta områden försämrar sina resultat ytterligare något medan skolor som sedan tidigare har goda resultat blir ännu bättre. Spännvidden är alltså större i Linköping och den ökar.
För oss är det allvarligt. Först och främst av rättviseskäl. För oss socialdemokrater är det viktigt att så långt möjligt ge alla barn och ungdomar samma möjligheter. Dessutom vet vi att skolan kan kompensera för orättvisor utanför skolan. Det finns ingen naturlag som säger att skolor i vissa områden måste vara sämre än andra. Nej, med bra ledare, duktiga pedagoger, en förstärkt elevhälsa, utbyggt familjestöd och med en rättvis fördelning av resurserna kan alla skolor bli bra skolor. Rättvisa är inte att alla ska ha lika mycket. En del elever behöver mer stöd och därför måste resurserna fördelas efter behov.
Vår ambition är inte att övertolka ett års studieresultat. Självklart kan siffrorna gå upp och ner av mer eller mindre slumpartade skäl. Men vad vi vet är följande: I Norrköping finns en politisk majoritet som försöker skapa en rättvisare skola, där det gjorts riktade satsningar till vissa skolor. Och där insatserna till elever i behov av särskilt stöd har förstärkts. I Linköping finns en majoritet som sagt nej till en storsatsning på elevhälsan, avvisat utbyggt familjestöd och till och med flyttat vissa resurser från socialt utsatta områden.
Återigen, det finns många orsaker till att studieresultaten varierar mellan kommuner och skolor. Efter att ha studerat årets skolresultat vågar vi hävda att den kommunala skolpolitiken spelar roll.
Kent Waltersson
Lars Stjernkvist