Med arbetslösa somalier och ungdomar som murbräcka försöker Hans Westerberg (Corren 13/8) attackera de svenska kollektivavtalen som han menar leder till för höga löner. Han menar vidare att dessa höga löner är orsaken till hög arbetslöshet hos de som saknar arbetslivserfarenhet samt formell utbildning. Jag håller inte med.
En lönediskriminerande politik gentemot ungdomar och andra utsatta grupper, där man tvingas konkurrera med sin lön i stället för med sin kompetens, vore förödande för hela löntagarkollektivet. Det riskerar att leda till lönedumpning. Orsaken till den höga arbetslösheten hos dessa grupper är istället en havererad arbetsmarknadspolitik. Jobbskapande åtgärder är sällsynta, och de som marknadsförs som sådana - till exempel sänkta arbetsgivaravgifter - är ineffektiva relativt att anställa direkt i offentlig sektor.
Vad vi borde ha lärt oss av finanskrisen i USA är hur dåligt det är att låta löneutvecklingen stå tillbaka, samtidigt som man uppenbarligen vill att konsumtionen, och därmed ekonomin, ska öka. Det är en motsägelsefull ordning som i USA:s fall ledde till konsumtion på kredit, och i förlängningen en ohållbar situation med värsta sortens finansbubbla. Vad vi i själva verket borde ifrågasätta är den förmögenhetskoncentration som sker när vinsterna pressas upp på lönernas bekostnad.
En expansiv finanspolitik är vad vi behöver, med höjda skatter och återinförd förmögenhetsbeskattning som omfördelande åtgärder. En jobbskapande politik, som skulle lösa den höga arbetslösheten hos bland annat ungdomar och invandrare på ett mycket bättre sätt än sänkta löner, kräver fler stimulansåtgärder. Utöka antalet platser på Komvux och högskolan, ge anställningsstöd till de som anställer långtidsarbetslösa ungdomar, öka bidragen till kommuner och landsting och investera i bostadsbyggande och klimatåtgärder.
Det här är konkreta förslag som skulle minska arbetslösheten och samtidigt stärka den svenska befolkningen så att de står bättre rustade inför framtiden. Tvärtemot vad Hans Westerbergs nyliberala luftslott skulle innebära.
Fredrik Andersson