Låt mig här i stället presentera en helt annan syn på mångkulturalism!
Det finns i dag många flyktingar i världen och vi i Västeuropa ser bara en bråkdel av dem. FN bedömer att flyktingströmmarna kommer att öka framöver, inte minst i samband med miljökatastroferna som tenderar att bli både fler och mer omfattande. Om Sverige överhuvudtaget vill visa någon solidaritet med resten av världen är det ofrånkomligt att människor från andra länder kommer hit, och att vi kommer att ha ett mångkulturellt samhälle.
För att detta ska fungera så bra som möjligt för alla parter måste vi visa förståelse för kulturell variation och dra nytta av de nya influenserna i samhällsutvecklingen. Larsson skriver att "det är märkligt att det gentemot invandrare visas stor respekt för deras privatliv och traditioner". Nej, det är inte märkligt. Det är en mänsklig rättighet att få respekt och det märkliga är att vi inte visar större respekt och förståelse för våra invandrare.
Jag tycker inte att mångkulturalism är ett hot, utan en möjlighet som vi i dag utnyttjar dåligt.
Den tysta majoriteten då, som inte vågar diskutera invandring av rädsla för att bli kallade rasister? Om detta stämmer är det givetvis olyckligt, för debatt är alltid bra.
I invandrardebatten tycker jag dock att många som blir beskyllda för rasism också är rasister. Den gamla typen av rasism, som grundade sig i att vissa folkgrupper skulle vara biologiskt överlägsna andra, är ovanlig. Detta beror bland annat på undersökningar som entydigt visat att människan är en genetiskt sett mycket homogen art (främst beroende på att arten är så ung).
Den typ av fördomar som nu är utbredda -- främst bland debattörer på högerkanten -- handlar om att vissa kulturer, folkgrupper eller religioner skulle ha mer högtstående värderingar än andra. Huvudfelet med ett sådant synsätt är att det missar variationen. Precis som det finns infödda svenskar som är höger och vänster, religiösa och ateister, auktoritära och anarkister, finns givetvis motsvarande variation inom invandrargrupperna.
Att på ett generaliserande sätt säga till exempel att "muslimer förtrycker kvinnor" döljer denna variation, skadar debatten och är enligt min mening inget annat än rasism. Det bästa namnet är kanske kulturrasism. Varje dag misshandlar ett antal infödda svenskar sina fruar. Hur relevant skulle det vara att därmed konstatera att "kristna är hustrumisshandlare"?
Förutom att dölja den individuella variationen verkar kulturrasismen också ganska historielöst utgå från att nutida västerländ-ska värderingar objektivt sett är de bästa, vilket jag inte håller med om.
Värderingar är dynamiska och förändras hela tiden, inte minst i möten mellan människor med olika bakgrund. Om jag tycker att Ahmed, invandrad svensk, har konstig syn på homosexualitet, så vill jag ta upp det med honom på precis samma sätt som jag skulle göra med Anders, infödd svensk. Vi har mycket att vinna på att så ofta som möjligt utgå från individen, i stället för att fastna i schabloner om moraliskt högre eller lägre stående kulturer.
Vissa inslag i invandrardebatten rör ju rena brott, som till exempel utnyttjande av svart arbetskraft och skattesmitning. Ska vi se genom fingrarna med invandrare som begår brott? Givetvis inte. Likhet inför lagen är grunden i ett rättssamhälle.
Harriet Larsson tycker det är "naivt att omfamna olikheter". Det tycker inte jag. Att måla ut mångkulturalismen som ett hot tycker jag däremot är dumt. Det är historielöst, kortsiktigt och inskränkt.
Gärna en fri och öppen debatt om invandring och integration; en sådan debatt kommer förhoppningsvis att förvisa kulturrasismen till samma historiska skräphög som den biologiskt grundade rasismen redan är kastad på.