Andreas Berg (s) går i en artikel (22 maj) ut och efterlyser valfrihet. Det är jättebra men det är uppenbart att han inte riktigt har koll på vad han pratar om. Berg undrar vad ska det bli av friheten att välja kontinuitet i barnomsorgen eller vården? Han menar naturligtvis att all barnomsorg och vård ska ske i landstingets eller kommunens regi så att kontinuitet uppnås.
Valfrihet är för mig, och de flesta andra, att man kan välja själv och att det då finns fler än ett alternativ att välja på. Kontinuitet kan inte vara ett självändamål då det viktigaste är att man får den högsta kvaliteten till det bästa priset på en tjänst. Socialdemokratin förespråkar en fördelningspolitik där de först tar en stor del av en medborgares inkomst för att sedan göra valen åt dig. Så naturligtvis blir man inte förvånad över att Berg fått begreppet valfrihet om bakfoten. Att tro att valfrihet skulle vara att inte behöva välja är en märklig uppfattning.
Utmanarrätten är ytterligare ett bra verktyg för att möjliggöra att medborgaren i Linköping får det mesta ut av sina inbetalda skattekronor. Berg anser det vara en förolämpning mot kommunalt anställda att ge dem en ytterligare möjlighet att påverka sin situation. Utmanarrätten ger anställda på en kommunal arbetsplats möjlighet att, tillsammans med sina arbetskamrater, utmana sin arbetsgivare kommunen med att ta över verksamhet och driva den i egen regi. Det är inte en förolämpning utan respekt för den stora kraft som finns hos våra engagerade medarbetare inom kommunen. Snarare förolämpar Berg dem som han säkert tror sig företräda genom att vilja neka dem möjligheten att välja själva.
Kjell Cederlund