En av de första åtgärder som alliansregeringen vidtog efter maktskiftet förra hösten var att förbättra villkoren för sjukvården, inom ramen för den så kallade sjukvårdsmiljarden. Satsningen har två syften. För det första vill regeringen stimulera landsting som vidtar åtgärder som förbättrar tillgången till medicinsk rehabilitering. Det andra syftet är att belöna landsting som implementerar de medicinska riktlinjer för sjukskrivning som tagits fram i samverkan mellan Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Sveriges kommuner och landsting.
Så här långt tycks initiativet ha varit framgångsrikt. Sammanlagt nio landsting hade i maj minskat sjukfrånvaron med mer än fem procent. Dessa landsting kommer under resten av året att få dela på eventuellt ytterligare besparingar i sjukpenningsanslaget med staten. I praktiken innebär detta att landstingen övertar halva det ekonomiska ansvaret för sjukfrånvaron.
I Östergötland hade sjukfrånvaron minskat med 7,3 procent till och med maj i år. Det upparbetade stödet inom ramen för sjukvårdsmiljarden är så här långt 39 miljoner kronor. Om utvecklingen håller i sig året ut kommer det totala tillskottet att uppgå till 104 miljoner kronor.
Sjukvårdsmiljarden är visserligen ett begränsat statligt anslag som bara motsvarar tre procent av statens totala kostnader för sjukpenning. Emellertid ger modellen tydliga drivkrafter för enskilda landsting i och med att staten och landstingen i praktiken delar på eventuella kostnadsminskningar, förutsatt att landstinget uppnår minst fem procents minskning av sjukpenningkostnaden under ett år.
Det är vår förhoppning att denna satsning, och andra åtgärder som presenteras i budgetpropositionen i höst, kommer att minska utanförskapet påtagligt. Regeringens strategi vilar på två ben. För det första måste inflödet i ohälsa minska. För att åstadkomma detta har regeringen redan infört möjligheten för arbetsgivare att begära sjukintyg från första dagen, påbörjat arbetet med att förstärka företagshälsovården och fattat beslut om nya riktlinjer för sjukskrivning. Ytterligare åtgärder återstår att presentera i höst.
För det andra måste utflödet från ohälsa öka. Där ser vi behovet att göra det möjligt för människor som befinner sig i utanförskap att pröva arbete, utan att riskera sin försörjning. Här uppstår dock ett problem. Å ena sidan behöver människor trygghet för att våga ge sig ut på arbetsmarknaden. Å andra sidan är det i längden inte acceptabelt att människor som har arbetsförmåga får sin huvudsakliga försörjning via bidrag.
Vi tror dock att villkoren kan göras mindre restriktiva för personer som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid, utan att vi rubbar systemets legitimitet. En förutsättning för att kunna erbjuda bättre villkor för dem som står allra längst från arbetsmarknaden är att porten in i socialförsäkringssystemet snävas in och att en tydligare prövning av arbetsförmågan görs under det första året med sjukpenning.
Sjukvårdsmiljarden påverkar både inflödet och utflödet ur systemet. Genom riktlinjerna för sjukskrivning stramas prövningen av arbetsförmåga upp. Sjukvården får tydliga drivkrafter för att förbättra bedömningen av arbetsförmåga i ett tidigt skede. Samtidigt ger sjukvårdsmiljarden incitament för sjukvården att erbjuda medicinsk rehabilitering, utan onödiga dröjsmål.
Genom att arbeta med generella drivkrafter och genom att tydliggöra rättigheter och skyldigheter tror vi att vi kommer att nå målet om att minska utanförskapet påtagligt under mandatperioden. Vi är övertygade om att alla de människor som i dag har sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning mycket hellre skulle vilja ha ett arbete att gå till. Vi måste därför erbjuda en praktisk möjlighet att gå från utanförskap till arbetsgemenskap. Att politikerna under 12 år av socialdemokratiskt styre försummade detta arbete och lät utanförskapet skjuta i höjden är inget mindre än en skandal.
Cristina Husmark Pehrsson
Gunnar Axén