Östergötlands läns landsting kan spara miljoner på läkemedel
Varje år kan Östergötlands läns landsting spara 7 miljoner kronor på läkemedel mot högt blodtryck utan att de östgötar som lider av högt blodtryck får en sämre läkemedelsbehandling. Det visar Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) aktuella granskning. Pengarna som frigörs kan exempelvis användas till nya dyra läkemedel eller andra behandlingsmetoder som patienter behöver. Men om den samlade besparingen ska bli verklighet kräver det att landstinget och läkarna följer LFN:s beslut.
LFN granskar systematiskt alla läkemedel som via högkostnadsskyddet är subventionerade av samhället. Vår uppgift är bland annat att se till att vi får valuta för de skattepengar som går till subvention av läkemedel. Totalt ska 49 läkemedelsgrupper granskas. Läkemedel mot högt blodtryck är den fjärde gruppen.
Nästan var fjärde svensk har högt blodtryck. Närmare 80 000 personer i Östergötlands län använder läkemedel mot högt blodtryck. Under 2007 såldes läkemedel mot högt blodtryck för 2,4 miljarder kronor på riksnivå. Motsvarande siffra för Östergötlands läns landsting är mer än 90 miljoner kronor. LFN:s granskning av femtiotalet läkemedel mot högt blodtryck visar att Östergötlands läns landsting kan spara 7 miljoner kronor årligen på en mer kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Landstingens samlade besparingsmöjlighet är hela 400 miljoner kronor! Detta är pengar som kan användas till angelägna insatser inom hälso- och sjukvården. Besparingen motsvarar exempelvis hela kostnadsökningen 2007 för de nya, dyra cancerläkemedlen.
Att ett läkemedel är kostnadseffektivt betyder inte att det måste vara billigt. Har ett läkemedel stora positiva effekter på människors hälsa och livskvalitet, ja då får det också kosta. Det finns däremot ingen anledning att betala mer för vissa läkemedel, om de inte gör någon extra nytta jämfört med andra preparat.
I dag läggs mångmiljonbelopp på subvention av onödigt dyra läkemedel, trots att det finns betydligt billigare alternativ som ger en likvärdig medicinsk effekt. Om läkare väljer det mest kostnadseffektiva läkemedlet, kan skattemedel frigöras som exempelvis kan användas till nya läkemedel och andra behandlingsmetoder som många patienter behöver.
Axel Edling, ordförande, LFN
Ann-Christin Tauberman, generaldirektör, LFN
Per Carlsson, professor i hälsoekonomi, Linköpings universitet, ledamot, LFN