Sandra Wahlström och Kent Waltersson underkänner regeringens förslag, att ge eleverna i första klass skriftliga omdömen av betygsliknande karaktär (Corren 7/4). Om förslaget genomförs kommer - enligt skribenterna - en kunskapsorienterad skola att omvandlas till en "sorteringsskola", och eleverna blir "stämplade".
Starka uppfattningar är bra men känns i detta fall något skruvat.
Samtidigt som de "skriftliga omdömena" - enligt skribenterna - kan äventyra skolans kunskapsorientering så förordar de att regeringen/skolan bör "bygga vidare" på de så kallade individuella utvecklingsplanerna. Hur ska detta tolkas annat än att de så kritiserade "skriftliga omdömena" blir acceptabla, när dess innehåll kommer på pränt under en ny rubrik: "individuella utvecklingsplaner". För det kan väl inte vara så, att föräldrar/elever därmed inte ska få klara besked (skriftligt) om vilka eventuella stödinsatser som bör aktualiseras.
Mitt parti, socialdemokraterna, har ett starkt behov av att modernisera sin skolpolitik och göra den mer verklighetsförankrad. Att i en sådan process diskutera "teknikaliteter", om ett omdöme beträffande en elev ska sorteras in under rubriken "skriftligt" eller under "utvecklingsplan" uppfattar jag som mindre viktigt.
Likaså anser jag att ett "omdöme" även i formen av en utvecklingsplan - om det ska ha ett fullgott innehåll - oundvikligen får ett drag av betyg. Att tydliggöra unga elevers utveckling och stödbehov ska inte uppfattas som negativt. I så fall blir det svårt att på många andra områden föra en politik för utjämning.
Kanske bör Wahlström och Waltersson göra en gemensam studieresa till Haninge kommun och ta del av hur borgerliga politiker och nytänkande socialdemokrater gemensamt har använt sig av en förbättrad kunskapskontroll. En kontroll som tycks resultera i påtagligt förbättrade kunskaper även för eleverna på lågstadiet.
Klas Thorberg