"Utan ytterligare ett externt handelsområde blir det ett hack i Linköpings tillväxtkurva" varnar Svensk Handel. Detta och liknande argument kring de kortsiktiga vinsterna för kommunen med det nytilltänkta Mörtlösa handelsområde verkar tyvärr helt överskugga målen för "ett grönare Linköping" som alliansen gick till val på.
Det finns komiskt många likheter mellan planerna på Mörtlösa handelsområde och Hasse och Tages film "Äppelkriget" från 1971. Precis som i filmen är det tyska intressen - i Mörtlösas fall Bauhaus och MediaMarkt - som vill exploatera.
Precis som i filmen är det värdefulla naturresurser som ska tas i anspråk. - I Mörtlösas fall är det bitar av den bästa åkermarken i Östergötland som för i princip all framtid kommer att förstöras för jordbruksproduktion.
Precis som i filmen är det också en herr Gustavsson som ansvarar för hela projektet: i filmen handlare Gustavsson, i Linköping kommunalrådet Gösta Gustavsson.
Det finns dock viktiga skillnader mellan det planerade Mörtlösa och filmens Deutschnyland. Den kunskap vi i dag har om biltrafikens och den överdrivna privatkonsumtionens negativa effekter på klimatet fanns inte 1971 då filmen gjordes. Som exempel kan nämnas att resor till och från externa handelsetableringar utanför Lund i genomsnitt bidrar med tre gånger så mycket koldioxid som för samma resor till och från Lunds cityhandel (Vägverkets rapport "Tätortsnära externa handelsetableringar - tillgänglighet och utsläpp", 2006).
I filmen "Äppelkriget" fanns heller inte ett redan uppbyggt liknande område - Tornby - med de erfarenheter kring ständigt utökade biltrafikleder, trängsel och tristess som idag präglar externhandeln i Linköping.
Dessutom känner vi i dag väl till att externhandel också ger oönskade sociala effekter i form av utarmning i mindre centrala lägen som stadsdels- och landsbygdscentrum (Handelns utredningsinstitut, 2000).
Vi i Miljöpartiet De Gröna ser att vi i Linköping nu har två alternativ. Antingen kan vi låta Linköping styras av utomstående intressen och rådande livsmönster till ett biltrafikbelastat konsumtions-Deutschnyland. Då är risken stor att den nödvändiga samhällsomställningen, som ändå måste komma till stånd, förvandlar övergivna köplador och parkeringar i det planerade Mörtlösa till ett trist monument över en svunnen tid.
Alternativet är att verkligen skapa ett grönare Linköping med förutsättningar för ett enklare och mindre klimatbelastande sätt att leva på. Då skulle man till exempel kunna använda de värdefulla åkermarkerna i Mörtlösa till stadsnära ströv- och odlingsområden för Linköpingsborna. Det tror vi gröna skulle öka livskvaliteten i Linköping mer än ytterligare externhandel.
Hur resonerar egentligen herr Gustavsson och hans alliansbröder?
OLOF ENGHAG