Jag håller med Hampus Ledskog (Corren 22/9) om att landstinget är en serviceorganisation, där vi alla är kunder vid sjukdom. Många yrkeskårer och unga jobbar helger, och helgtjänstgöring inom olika sektorer är ett måste för att samhället ska fungera.
Att öka antalet helgtjänstgöringspass innebär i praktiken att antalet personer kommer att reduceras, vilket medför att vi har färre personal att ta till vid exempelvis sjukdom. Reduceringen innebär inte bara ökad arbetslöshet, då främst bland unga (!) i och med gällande LAS, utan att patientsäkerheten måste ifrågasättas. Ja, influensan står vid tröskeln och även om det är såväl smickrande som angenämt att många verkar tro att vårdpersonal är övermänniskor som är resistenta mot virus så drabbar den även oss. Hampus Ledskog, det alternativ du nämner, att minska den totala mängden vård ser jag inte som det värsta. Värre är att leva i falsk trygghet och tro att en säng inom sjukhusets väggar garanterar god vård.
Jag håller med Mats Uddin (Corren 23/9) om att attraktivitet inte bara är bra lön och bra arbetstider utan att det innebär attraktivt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse och attraktiva arbetsförhållanden. Befängt vore att göra annat. Jag menar att krav-belöningsmodellen är en god grund att utgå från. Ökas kravet måste en belöning finnas för att hålla kvar de attribut Mats Uddin nämner. Jag är övertygad om att vi kommer göra vårt bästa för att sträcka och tänja på oss, det brukar vi göra, men hjälp oss att bibehålla motivationen när den börjar falna i och med ständiga åtstramningar. Det vore skönt om landstinget kunde lära av sina misstag så att dessa åtgärder slipper upprepas gång efter annan. Berg- och dalbana är hisnande roligt, men det finns gränser för hur roligt det får bli.
Helena Skansén