Replik till Gert Franzéns (MP), Ordet fritt, 5/4.
Efter mötet i samhällsbyggnadsnämnden den 19 mars där vi röstade i ärendet ”Yttrande över förslag till vattenskyddsområde …” bytte jag till gummistövlar för att åka ut på fältet och se till en nyfödd kalv. Det är nämligen mitt jobb. Jag är bonde med djurhållning.
Det är faktisk kunskap och erfarenhet och inte påhittighet och fantasi som ligger till grund för mitt ställningstagande i nämnden. Vilken bevekelsegrund Gert Franzén har när han säger att det var lätt att fatta beslut i ärendet vet jag inte. Men han grundar sitt beslut på något annat än fakta och empiri. Det viktigaste sakargumentet mot tillståndsprövning är att det inte finns någon adekvat vetenskaplig forskning/erfarenhet som visar en ökad risk för att strandbetande djur förorenar det viktiga dricksvattnet. Detta duger tydligen inte för MP.
Om ytterligare information i ärendet eller kunskap om jordbruksnäringens villkor behövs så bjuder jag gärna in Gert och hans partikamrater på ett studiebesök då landsbygdens villkor förtjänar att diskuteras.
Sammanfattningsvis vill jag säga att det för mig som moderat och allianskamrat är en självklarhet att man inte ska ha regler som saknar påverkan på syftet med regleringen. Än mer självklart blir det när de föreslagna reglerna innebär begränsningar för enskilda och näringsidkare. Som bonde hävdar jag bestämt att ökade pålagor och byråkratisk administration för lantbruket kommer att leda till färre betesdjur vilket i sin tur leder till att det inte går att hävda det öppna betade landskapet.
Att ta till sig sakargument och därefter ompröva sin ståndpunkt handlar inte för mig om att det ska vara lätt eller jobbigt att fatta beslut, det handlar om att använda sunt bondförnuft.