Angående Sakine Madons svar den 25 oktober på min artikel, publicerad i Corren den 3 november:
Det skulle vara ärligare om Madon slutade gömma sig mellan raderna och vrida på historiska fakta.
"En galen general" är inte samma sak som en aktiv general. Att kalla ett lands räddare och grundare och dess första president för "galen" är bara oförskämdhet.
Mustafa Kemal var visst aktiv när det gäller rädda turkiska fastlandet från de imperialistiska ockupationsmakterna och grunda republiken Turkiet. Turkar var inte en folkgrupp som sökte skydd hos en stormakt, utan de försökte lösa sina problem själva - i motsats till vad vissa folkgrupper gör i dagens värld, särskilt i dessa trakter.
Madon förklarar inte varför hon bad om ursäkt för sin krönika, om hon ändå tror att allt hon hade skrivit var sant.
Sedan när har historiens största mördare, Adolf Hitler, blivit en pålitlig källa? Madon hänvisar ju hela tiden till hans ord om Atatürk.
Visst stoppades barnböcker i tullen i Istanbul på grund av att försändelsen saknade tulldeklaration. Om Madon försökte sända säg 40 böcker från utlandet till Sverige utan innehållsdeklaration, då skulle hon se om det stoppas eller inte i tullen i Malmö eller Arlanda.
Orsaken till att jag påpekade att det inte finns en enda turkisk skribent i svenska tidningar, trots att det finns minst en kurdisk sådan i varje tidning, berodde på att jag ville visa hur svårt det är att för turkarna i Sverige att komma till tals.
När det hände en enda gång i Stockholm City blev både Sakine Madon och Dilsa Demirbag-Sten upprörda! De var vana att ha fältet öppet för att skriva vad som helst om Turkiet, utan att få vare sig svar eller reaktion.
Denna tid är förhoppningsvis över.
GÜRHAN UCKAN