Ett nytt år står för dörren. En tid då många av oss tar tillfället i akt att fundera över vad som skulle göra verklig skillnad i våra liv. I år ger vi dock våra nyårslöften om färre laster och fler dygder i skuggan av vad som ter sig som en djup lågkonjunktur.
Vårt län har drabbats hårt av det rådande tillståndet i ekonomin. Vi kan inte bortse från de faktiska effekterna av finanskrisen, men vi kan avgöra hur vi väljer att tänka och agera. Vi avgör själva om vi vill möta framtiden med huvudet i sanden eller med blicken fäst på horisonten.
Under hösten har vi i Svenskt Näringsliv, landet runt, genomfört mer än 100 möten mellan företagare och politiker under rubriken Utmaningen. Här i länet har vi bland annat genomfört runda bordsamtal och en större övning under just rubriken Utmaningen där ett stort antal företagare mötte politiker och tjänstemän
Politiker har pekat på hur den snabba konjunkturväxlingen påverkar den offentliga ekonomin. När villkoren försämras för våra företag minskar inflödet av skattepengar till den offentliga sektorn, medan utgifterna ökar. En samsyn har växt fram i många samtal mellan företagare och politiker kring den gemensamma uppgiften att skapa det konkurrenskraftiga företagsklimatet.
Historien berättar för oss att varje nedgång i ekonomin följs av en ny uppgång. Om vi agerar klokt och förvaltar våra resurser rätt under de kärva åren har vi stor chans att stå ordentligt rustade i nästa uppgångsfas. Detta kräver kreativa företagare men det kräver också ett modigt och visionärt politiskt ledarskap.
I en lågkonjunktur finns det också ett behov av att satsa. Att offentliga investeringar i fastighetsunderhåll och infrastruktur tidigareläggs är goda initiativ. Här handlar det inte heller bara om finansiering. Myndigheter och kommuner kan se över sina handläggningstider och göra allt för att korta dessa. Tyvärr får vi alltför ofta signaler från företagare om det motsatta.
Även företagens kostnadssida behöver adresseras. När jag lyssnar på företagare är det många som för fram vikten av sänkt arbetsgivaravgift, sänkt kapitalinkomstskatt och lägre inkomstskatt. En signal som också kommit ifrågasätter stämpelskatten i tider då investeringar behöver uppmuntras. En skatt på investeringar känns missriktad just nu och företagare efterlyser i vart fall ett tidsbegränsat borttagande av stämpelskatten.
På varselfronten är det högkonjunktur. De företagare jag möter och som tvingas varsla medarbetare om uppsägning säger att detta är ett av de tyngsta besluten att ta. Samtidigt som man tvingas till sådana beslut måste man blicka framåt. En majoritet av företagare känner oro för att de efter en personalminskning inte kommer att ha kvar den för verksamheten bästa kompetensen då turordningsreglerna vid uppsägning lägger hinder i vägen. Vi har ett regelverk som passerat "bäst-före-datum" och behovet av modernisering är stort.
Den svenska företagarhistorien visar att kristider föder kreativitet. I många företag formas nu nya strategier för att nå bättre konkurrensförmåga, nå nya marknader och skapa bästa möjliga interna förutsättningar. För alla dessa är förutsättningarna i kommunen avgörande för framgång. Jag vet att man i många kommuner i regionen nu ambitiöst tar sig an uppgiften att förbättra sitt lokala företagsklimat.
Även om många rubriker är svarta som vinternatten finns ljusglimtar. En hel del företag säger sig ha svårt hitta kompetent arbetskraft för att kunna tillgodose kunders efterfrågan. Jag hör signaler om att investeringar görs och att konkurrenskraft finns. Generellt finns i Sverige ett förhållandevis gott utgångsläge som nu måste tas tillvara. Mitt nyårsbudskap är därför att gemensamt fokusera på den motor som kommer att lyfta oss ur krisen - nämligen företagsamheten.
Christer Mård