Den senaste tiden har skolmaten hamnat i fokus i teveprogram som Matakuten.
Vänsterpartiet vill ge matpersonalen i skolorna rätt att laga mat och barnen rätt till bra och god mat. Elever som äter en näringsrik lunch kan koncentrera sig bättre. Det öppnar för lugnare arbetsmiljö i klassrummen och bättre möjligheter att lära sig mer.
Det är resursslöseri när personal i skolköken fungerar som uppvärmare av mat, trots att det finns ett intresse av att laga maten. Samma sak gäller för skolkök som bara används för uppvärmning när de står rustade för att klara matlagning på plats. Vänsterpartiet menar att skolköken skulle kunna användas bättre och i större utsträckning än i dag. Fler skolor skulle kunna laga mat på plats och små skolor som inte har resurser skulle kunna få mat av närliggande skolor så att transporterna blir färre och kortare.
En förutsättning för att förbättra och utöka tillagningen av skolmat i skolorna är en yrkeskunnig personal, som löpande får kompetensutveckling. Enligt riksdagens utredningstjänst finns det i dag inga nationella krav på utbildning för personal i storkök. Det saknas också uppgifter om personalens utbildningsbakgrund. Det är inte acceptabelt. Vi anser att man lägst ska ha gymnasial utbildning inom storkök.
En näringsrik lunch är en förutsättning för att eleverna ska orka med skoldagen. Det är också till stor del i skolan som grunden läggs för barnens matvanor. Därför är industriellt framställd mat inte något ideal. Bra och näringsriktig kost kräver goda råvaror. Det hävdas att lagen om offentlig upphandling sätter käppar i hjulen för att exempelvis köpa in närproducerade råvaror. Därför vill vi att man ser över lagen. Vid upphandling av mattjänster och avtal borde urvalskriterierna även omfatta näringsmässig kvalitet. Det ska väga minst lika tungt som ekonomiska faktorer.
Det är också dags att skärpa lagstiftningen för de fristående skolorna. Det finns skolor där barnen inte har matsal, utan äter i klassrummen. Dessutom finns det ungdomar som inte erbjuds lunch i skolan alls, utan de får matkuponger på 30-40 kronor för att äta på lunchrestauranger. Kostar det mer får föräldrarna betala.
Bra matvanor har stor betydelse för alla elever oavsett ålder. Därför är det viktigt att alla elever - även på gymnasiet - har rätt till kostnadsfria skolluncher. Avgifter på skolmat är en stor belastning i många familjers ekonomi. Särskilt nu. Alla elever, oavsett ekonomisk bakgrund, har rätt att tillgodogöra sig utbildningen och därför är näringsrika och avgiftsfria luncher viktiga.
Om barn och ungdomar får näringsrik mat i skolan eller inte är inte bara enskilda kommuners ansvar. Därför vill vi också undersöka om Livsmedelsverkets kostråd kan kopplas till skollagen. En näringsriktig kost ger bättre möjligheter för att lära sig mer!
Rossana Dinamarca
Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson
Torbjörn Björlund
Riksdagsledamot från Östergötland
Emil Berg
Partistyrelseledamot