Härom dagen publicerade Correns debattsida (13/10) ett öppet brev till mig från LRF:s förbundsordförande Lars-Göran Pettersson och LRF:s regionordförande i Östergötland, Peter Borring. Det var ett märkligt aktstycke.
Jag är nämligen mycket angelägen om att Svenska Kraftnät ska ha en bra dialog med LRF, som är ett viktigt ombud för många av de markägare som vi möter och vilkas intressen vi ibland inkräktar på. Därför har jag eftersträvat att få träffa Lars-Göran Pettersson en gång per termin.
När vi möttes i vintras över en lunch hos Svenska Kraftnät så bjöd jag även in Peter Borring, eftersom jag visste att LRF Östergötland hade problem med våra planer för SydVästlänken. Vid den lunchen gav vi svaren på exakt de frågor som LRF-herrarna nu ställer på nytt i sin artikel.
Man kan överföra el i markkabel på stora avstånd genom att använda likströmsteknik. Det gör vi också i våra utlandsförbindelser över haven och delvis i SydVästlänken. Men detta är och förblir ett undantag. Det svenska stamnätet är nämligen ett växelströmsnät och det går inte att gräva ner. Tvärtom så behöver det byggas ut bland annat för att möjliggöra anslutning av mer förnybar elproduktion.
Svenska Kraftnäts bedömning är att vi behöver förstärka stamnätet i Östergötland. Den likströmskabel från Hallsberg till Nässjö som LRF önskar sig är därför inte aktuell. Och det är ingenting som vi kommer att förhandla med LRF om. Lika stor som vår respekt är för LRF som partsrepresentant för markägarna, lika liten är den för LRF som elektroteknisk expert och systemmässig bedömare av den svenska elförsörjningen.
På nästan hela sträckan från Nässjö till Hallsberg kommer den nya ledningen dessutom att gå i en befintlig ledningsgata. Denna behöver breddas något men inte till 64 meter som påstås i LRF-artikeln, utan till 44 meter. Intrånget blir alltså mycket litet.
Passagen av Motala är ett undantag men att karaktärisera det som ett dråpslag för Östergötland är fullständigt orimligt. I dag går vår kraftledning rakt igenom Motala - ett förhållande som kommunen och boende har protesterat mot i flera år. När vi nu ska uppgradera ledningen från 220 till 400 kV kan vi möta dessa önskemål genom att i stället dra ledningen runt staden. Det borde alla hälsa med tillfredsställelse!
LRF-artikelns avslutande kommentar om Kriegers Flak är inte ens tavelträff. Likströmsteknik måste användas om man vill koppla ihop kommande vindkraftsparker ute till havs på Kriegers Flak. Men det har ingenting att göra med SydVästlänken och sanningen är att vi i dag fortfarande utreder om det är en bra idé eller inte.
Mikael Odenberg