Vi är tre studieförbund med var sin egenart och var sin medlemsstruktur, vart och ett förankrat i sin del av föreningssverige. Gemensamt för oss tre är att vi har politiska partier som medlemmar, vi känner partiväsendet och de vägar som föregår politiska vägval. Vägval som föregås av samtal och diskussion, avvägningar, alternativ och så småningom faktiska ställningstaganden.
Det är därför vi med förvåning noterar avsaknaden av process kring minskningen av det regionala anslaget till folkbildningen. Från landstingsledningen har viljan att kommunicera varit obefintlig, från Östsams sida har all dialog skett efter påstötning från vår paraplyorganisation ÖBF. Det är ingen marginell nedskärning av anslaget det handlar om, utan en reducering på mer än 10 procent.
Staten ökar sitt stöd till folkbildningen med 391 miljoner och vill gå i spetsen för att även andra bidragsgivare höjer sina anslag. Både den gamla och den nya regeringen har valt att satsa på folkbildningen, detta i en ambition om följsamhet också på den regionala och kommunala nivån. Sörmlands läns landsting skriver upp anslaget med 2,5 procent även i år. Västra Götaland räknar upp anslaget varje år i enlighet med KPI. Örebro ökar anslaget med 1 miljon kronor. Inget län, förutom Östergötland, ger minskat anslag till folkbildningen.
Att dra bort två miljoner från folkbildningen i länet innebär försämrade möjligheter till utbildning av cirkelledare och förtroendevalda, för funktionshindrade att delta i verksamheten, att nå nya och svårrekryterade deltagare, att göra insatser för integration av nya svenskar, att upprätthålla ett fullgott kvalitetsarbete och en uppenbar risk att inte kunna hålla levande lokala kontaktytor i hela länet. Så visst påverkar anslagsminskningen, det är uppenbart.
Neddragningen av det regionala folkbildningsanslaget är en medveten handling som knappast kan baseras på analys av folkbildningens samhällsnytta och de negativa konsekvenser som blir följden. Dialog med studieförbunden har saknats från ansvarigt håll .
Från folkbildningens sida diskuterar vi gärna folkbildningens roll på den regionala nivån, exempelvis kring livslångt lärande, Ansvarskommitténs förslag och infrastrukturfrågor. Att ha en levande demokrati i ett helt län kräver många möten mellan många människor, där har studieförbunden en given roll. Vi frågar därför ledningen för landstinget och Östsam, finns dialogen och finns det ett intresse att diskutera alternativ?
Göran Lundström, Arbetarnas Bildningsförbund
Lars Samuelsson, Medborgarskolan
Anders Lorentzon, Studieförbundet Vuxenskolan