Den femte nationella konferensen om patientsäkerhet avslutades nyligen. Man börjar nu se resultat av de förbättringsarbeten som pågår. Man arbetar för en öppenhet inom vården och för att begångna fel inte ska upprepas. Tyvärr blir det viktiga förebyggande arbetet lidande när vårdens beslutsfattare minskar resurserna samtidigt som man utlovar en oförändrad vårdkvalitet. Det leder till att fler misstag begås och mer pengar går åt till "onödig" vård.
Årligen drabbas cirka 105 000 patienter av vårdskador, och av dessa är det cirka 3 000 som dör . För varje individ som får en vårdskada innebär det i snitt sex extra vårddygn. Cirka 20 procent av de för vården budgeterade pengarna, går åt till de skador som vården själv orsakat. Ser inte landstingets ledning att besluten som fattats det senaste året leder till ytterligare försämrade möjligheter att använda de begränsade resurserna på rätt sätt?
För att uppnå en säkrare vård behövs rätt kompetens på rätt plats. Idag finns det åtskilliga specialistkliniker utan tillräckligt specialistkunnande i den patientnära vården. Bland exemplen kan nämnas barnkliniker som har mycket låg andel vidareutbildade barnsjuksköterskor, psykiatriska kliniken som inte söker vidareutbildade psykiatrisjuksköterskor vid nytillsättning av tjänster . Man tar även bort biomedicinska analytiker i primärvården som ersätts med personal som helt saknar utbildning inom laboratorievetenskap. Exemplen kan göras fler. Det är mycket tydligt att dagens vård är så högspecialiserad att det inom många verksamheter är helt avgörande att ha rätt specialistkompetens.
Politikerna säger sig prioritera patientsäkerheten. Nu är det dags att visa det. Man kan också tycka att politikernas deltagande på patientsäkerhetskonferensen borde vara en självklarhet. Det är hög tid att införa en nollvision för vårdskador och politiken måste ge vården rätt möjligheter för det arbetet.
PATRIZIA BJERKEGREN VÅRDFÖRBUNDET, AVD ÖSTERGÖTLAND