Andreas Norlén skriver i ett debattsvar den 19 februari att det nu är slut på den, "velande socialdemokratisk subventionspolitiken" inom bostadssektorn och att vi nu kommer att få se en långsiktig bostadspolitisk strategi.
Ja, långsiktigheten och tydligheten i denna strategi kan man nog ifrågasätta redan nu. Den nya rege-ringen förändrade de tidigare reglerna med mindre än tre månaders varsel. Varken övergångsregler eller extra pengar tillfördes. Effekten har blivigt kapitalförstörelse, uteblivet byggande och en oerhörd frustration över hur de redan planerade byggprojekten ska finansieras.
Sedan fortsätter Andreas Norlén med att säga att nu ska alla subventioner försvinna.
Detta samtidigt som regeringen i höstbudgeten tydligt flaggade för att man under det kommande året ska utarbeta ett stöd för byggande av bostäder för äldre.
Vad är skillnaden mellan dessa subventioner och de som funnits tidigare?
Varken den snabba övergången eller de kommande subventionerna kan jag se som en långsiktig och tydlig strategi.
För oss socialdemokrater är långssiktighet och tydlighet viktigt inom byggsektorn. Därför hade vi tidigt flaggat för att det tidigare systemet skulle gälla fram till 2008 och sedan avvecklas. Att det inte ska ha funnits tydlighet i den socialdemokratiska regeringens beslut har jag svårt att se. Skillnaden är nog att den nya regeringen tror att marknaden ska klara både att sänka boendekostnaden och samtidigt öka byggandet, vilket ska bli intressant att kontinuerligt utvärdera de kommande åren
Vi socialdemokrater anser att bostaden är en social rättighet och att det därför är viktigt med en aktiv bostadspolitik som sätter den lilla människan i centrum, och som inte låter marknadskrafterna styra fritt.
Johan Löfstrand
Riksdagsledamot