Kjell Carlsson och Per Milberg kritiserar i Corren (30/3) regeringens förslag till nytt betygssystem med hänvisning till att det skulle "leda till ökad ytinlärning och hota betygssystemets legitimitet".
Med erfarenhet av en sjugradig betygsskala - från det engelskspråkiga gymnasieprogrammet International Baccalaureate (IB) - anser jag att denna modell är att föredra framför dagens nationella fyrgradiga skala. Men naturligtvis kommer en sådan reform kräva även andra och väl behövliga förändringar av dagens skolsystem.
Författarna påstår att förändringen skulle innebära en försämrad precision i betygssättningen när det, enligt min mening, snarare förhåller sig tvärt om. En betygsskala med fler nivåer innebär visserligen att högre krav ställs på betygssättarnas noggrannhet vid bedömningen, men betyder också att eleverna får en mer precis feedback och tydligare kan se sin utveckling.
Ett lika stort omfång av resultat skulle då inte trängas inom samma betyg och tvinga fram oprecisa antydningar om var inom betyget elevens prestation befinner sig.
För att inte lärarna, som författarna befarar, ska lägga energin på betygsfrågor i stället för själva lärandet är det viktigt att skapa en mer enhetlig bedömningsgrund. Betygen bör inte vara "subjektiva mått på studieprestationer" där resultatet i stor utsträckning beror på vilka lärare som undervisar eleven.
I stället ska objektivitet eftersträvas, till exempel genom IB-modellen, där stora delar av elevens kunskap betygsätts av utomstående, väl kvalificerade examinatorer. Betygssättningen kommer då, precis som den är i dag, vara en form av myndighetsutövning och därför borde kunna överklagas.
Att de studerande skulle fokusera mer på betygen än själva lärandet på grund av den föreslagna förändringen finns inte belägg för. Snarare är det så att eleverna i dagens system är allt för inriktade på att göra bara just det som krävs för att uppnå önskat betyg.
Problemet ligger här inte i betygsskalans utformning utan i inställningen till undervisningen, vilken formas från och med första klass. Lärarna i de lägre klasserna måste ha till uppgift att inspirera till inhämtande av kunskap. Det ska vara roligt att lära.
Sammanfattningsvis anser jag att förslaget om ett sjugradigt betygssystem ger möjlighet till större precision vid bedömningen. Problemen med ytinlärning och betygens legitimitet, som Carlsson och Milberg ser i regeringens förslag, hänför sig inte till betygsskalan utan till bristen på objektivitet och den i många fall felaktiga inställningen till lärandet.
Med tanke på kraven på ökad internationell jämförbarhet av utbildning är en reform av det svenska betygssystemet nödvändig.
Therese Mårtensson
f d IB-elev