2008 beslöt EU att de gamla glödlamporna skulle fasas ut. Skälet var deras låga verkningsgrad och möjligheten att kunna spara energi. Personligen tyckte jag beslutet var felaktigt bland annat eftersom min skolfysik lärt mig att energi inte kan förstöras bara omvandlas, men inte heller jag kan blunda för den stora potential som finns i att spara el. I Sverige beräknas faktiskt förbudet mot glödlampor att spara tio procent av hushållselen, vilket motsvarar användningen i cirka 100 000 elvärmda villor under 1 år. I svenska hem har lamporna framför allt ersatts med så kallade lågenergilampor men även den så kallade halvledarbelysningen och LED-lampan har gjort sin entré. Problemet är bara att båda dessa ljuskällor kan ge upphov till miljö- och hälsoproblem, vilket borde uppmärksammas mer. Lågenergilampan innehåller till exempel den farliga tungmetallen kvicksilver medan LED-lampor tros kunna skada ögats näthinna.
Vi har kommit en bit på väg i hanteringen av konsumentupplysningen angående utfasningen av glödlampan men det är långt kvar till dess att vi alla vet hur vi ska hantera de nya ljuskällorna när de slocknat. Detta trots att det sedan 1 september 2010 är ett krav på att ange halten kvicksilver på lampans förpackning.
I fjol presenterade den tyska miljömyndigheten en undersökning som visade att kvicksilverhalterna som frigörs då en lågenergilampa krossas, är 20 gånger högre än det tillåtna värdet. Det är därför viktigt att vädra ut ett rum där en lågenergilampa har gått i kras, men hur många gör det? Och framför allt hur många känner till – att de måste göra det?
SvD visade i en artikelserie vintern 2011 att en stor del av de lågenergilampor som gått sönder överhuvudtaget inte samlas in och att de ofta återvinns på ett felaktigt sätt. Därför riskerar lamporna bidra till att kvicksilver läcker ut i naturen. Det här visar att det fortfarande finns ett stort behov av information angående de miljö- och hälsoproblem som kan uppstå vid hanteringen av de nya ljuskällorna.
Vi behöver därför ta ett tydligt nationellt grepp för en bättre information på respektive lampförpackning där vi informerar om eventuella hälsoproblem och hur källsortering sker på bästa sätt. Jag har i en motion till riksdagen hösten 2012 påtalat vikten av en tydligare information på förpackningar när det gäller hanteringen av de nya ljuskällorna. I dag kan ungefär 90–100 procent av allt material i lågenergilamporna återvinnas. Det ska vara lätt för oss konsumenter att göra rätt.