Friskolerefomen har varit en vitamininjektion för den svenska skolan. Över en kvarts miljon barn och ungdomar går i dag i enskilt drivna förskolor och skolor, och många kommunala skolor har påverkats att profilera sin verksamhet för att öka elevernas valmöjligheter. För oss moderater är det inget självändamål att elever går i en friskola. Det viktigaste för oss är att alla elever får tillgång till undervisning av hög kvalitet. Men vi sticker heller inte under stol med att vi gillar friskolor. Eftersom de bidrar till ökad mångfald, och på så sätt bättre kan tillmötesgå människors olika behov och förutsättningar. En skola för alla existerar inte. Vi är alla unika och olika som individer. Då måste skolorna också få se lite olika ut. Vi behöver stora skolor, små skolor, olika pedagogiska alternativ att välja mellan och skolor med olika inriktning. Vi tycker att det är eleverna och deras föräldrar som genom sina val, ska avgöra vilka skolor som verkligen behövs.
Utvecklingen mot en större mångfald har varit mycket stark de senaste åren. Samtidigt finns det kommuner där valfriheten är ytterst begränsad. Valfriheten är störst i storstadsregionerna och i de medelstora städerna och minst i glesbygden. Men det finns flera exempel på valfrihet också i glesbygdskommuner där inte minst många bygdeskolor räddats kvar tack vare friskolereformen. Nu ankommer det på oss som gillar valfrihet att förnya reglerna, så att det fungerar väl utifrån det samhälle vi har i dag.
Moderaterna i utbildningsutskottet föreslår därför bland annat: Att den översyn av skollagen som pågår bör ha som mål att göra de kommunala skolorna friare. Statligt och kommunalt detaljstyre måste bort. Skolorna bör också tillåtas att samarbeta och köpa tjänster av varandra. I dag hindrar lagen en skola från att köpa undervisningstimmar från en annan skola. Vi anser att regelverket bör främja och inte motarbeta samarbete. Vi föreslår också att alla gymnasieskolor bör vara öppna att söka för alla elever, oavsett vilken kommun de bor i. Därmed skulle de kommunala gymnasierna jämställas med friskolorna och valfriheten öka. Ytterligare en fråga gäller att det ska vara enklare att starta friskola - processen för att få starta en friskola måste göras om från grunden. Det är orimligt att man måste ansöka 500 dagar innan man vill starta. Principen ska vara att de som uppfyller grundläggande kvalitetskrav också ska få rätt att starta. Men samtidigt som det blir enklare att starta en friskola så behöver uppföljningen skärpas. Nya skolor bör inspekteras redan första året och skolor som inte håller hög kvalitet ska snabbt kunna stängas eller få böter. Vi tycker också att vuxna ska ges ökad valfrihet genom en Frivux-reform. Det är ologiskt och oförsvarbart att vuxna inte har samma valfrihet som yngre att välja skola.
För oss moderater i utbildningsutskottet är det viktigt att genomföra förändringar som ökar valfriheten för medborgarna och att få mer likvärdiga spelregler mellan kommunala skolor och friskolor.
Betty Malmberg