Horn, ett samhälle i södra Östergötland, är en riktig pärla med närheten till Åsunden, Kinda kanal och Stångåns sjösystem. Fisket i sjön är utmärkt och ännu smidigare kommer det bli att fiska i sjösystemet när de olika korfiskeområdena i Åsunden efter nyår slås samman till ett fiskvårdsområde.
Tråkigt nog begränsas tillgängligheten till Åsunden sydligaste del med båt från landsidan av att det i Horns småbåtshamn finns en låst bom vid iläggningsrampen. Gästande fisketurister får därmed åka till Horns camping för att kvittera ut en nyckel till den låsta bommen.
Detta är en fungerande men icke optimal lösning med tanke på att fiske, samt iläggande och upptagande av båtar för oss sportfiskare sällan stämmer överens med de tider på dygnet när campingplatsen bemannas. Nyckeln kan således inte hämtas eller lämnas och turismen, fisket och tillgängligheten till Åsundens södra del är detsamma som obefintligt de tider på dygnet när campingplatsen är stängd.
Jag har levt i och omkring Horns samhälle i nästan 30 år. Jag har varit ordförande i fiskeklubben, är en mycket aktiv sportfiskare med omkring 100 aktiva fiskedagar om året, värnar stort om Åsunden, naturen, fågellivet och fisket som ur turismsynpunkt genererar en levande landsbygd.
Förslaget från mig till Södra Kinda båtklubb har varit och är att alla mot en avgift kan erhålla en nyckel till den låsta bommen så att iläggning och upptagning av trailande ekipage möjliggörs under dygnets alla timmar. Jag har också kommit med otaliga förslag, konkreta lösningar och smidigare varianter på detta problem, men ideligen nobbats av klubbens styrelse.
Båtklubbens styrelse vägrar inse att rampen och iläggningsplatsen inte bara är till för vissa privilegierade nyckelpersoner. De håller hårt i bom och nycklar vägrar vidta de åtgärder som möjliggör och bidrar till en växande fisketurism. Vilka kriterier som gäller för att kunna nyttja båtrampen under dygnets alla timmar har av båtklubben inte kunnat påvisas, ej heller varför det över huvud taget ska finnas en bom när andra lösningar på turistavgifter och alternativa intäkter för klubben av mig lagts fram.
Kanske är det dags att byta ut Södra Kindas båtklubbs reaktionära styrelse, slopa stelbentheten och principfrågan och därigenom bidra till ett mer levande båtliv, en ökad tillgänglighet, en aktivare och mer gynnad turism samt låta Åsundens södra del bli tillgänglig även för dem som inte har en båt liggande i båtklubbens småbåtshamn.
Lösningarna till problemet i Horns småbåtshamn är inget nypåfunnet svammel utan finns redan i dag vid flertalet platser efter ostkusten, Vättern och även på nära håll i till exempel Jutterns fiskevårdsområde. Jag förutsätter en lösning snarast.
Daniel Asp