Betyg berör elevers lÀrande och samhÀllets behov av ett urvalsinstrument i samband med ansökningar till högre utbildning och arbetsplatser. Vi vill hÀvda att de förÀndringar av betygssystemet som regeringen nu föreslÄr - en sjugradig betygsskala samt betyg redan frÄn Ärskurs sex - Àr negativa bÄde för elevernas lÀrande och för urvalssystemets legitimitet.
Pedagogisk forskning har visat att betygsmodellen pÄverkar examinationen, vilken i sin tur styr studerandet.
Med en mÄnggraderad betygsskala kommer mer lÀrartid att lÀggas pÄ betygsfrÄgor i stÀllet för pÄ pedagogik, examination i stÀllet för undervisning.
Proven riskerar att fÄ starkare inriktning mot isolerade faktafrÄgor och de studerande kommer att fokusera mer pÄ betygen Àn pÄ lÀrandet. Detta innebÀr en risk för ökad ytinlÀrning pÄ bekostnad av djupinlÀrning - knappast ett önskat resultat.
Att tidigarelÀgga betygen tror vi riskerar öka den tidiga utslagningen. Ju striktare kvantifieringen Àr, desto större risk att barnen identifierar sig sjÀlva som "starka" eller "svaga" - barn har svÄrt att skilja pÄ bedömning av prestation och person. Om man inte kan identifiera sig som den som Àr duktig, finns stor risk att man i stÀllet gÄr in i rollen som ignorant eller brÄkstake.
Detta kommer givetvis att hÀmma lÀrandet för dem som kÀnner sig stÀmplade som svaga.
Dessutom - regeringsföretrÀdare har hÀvdat att tidiga betyg inte handlar om rangordning, utan om att avgöra stödbehov.
LÄt oss dÄ retoriskt frÄga: om lÀrarna i dag inte skulle kunna urskilja vilka elever som behöver stöd, hur skulle de dÄ i morgon kunna betygssÀtta samma elever?
Betyg Àr subjektiva mÄtt pÄ studieprestationer och det finns alltid en osÀkerhet i sÄdana bedömningar. NÀr vi ökar antalet betygssteg kommer dock fler att fÄ "fel" betyg, helt enkelt dÀrför att fler hamnar nÀra en betygsgrÀns.
Denna försÀmrade precision i betygssÀttningen minskar tydligheten. I förlÀngningen hotas betygssystemets legitimitet.
Vissa vill ocksÄ betrakta betygssÀttning som en form av myndighetsutövning och "beslut" om betyg borde dÀrmed kunna överklagas. FortsÀtter vi i den riktningen, och dessutom delar ut betyg med sÀmre precision, finns det knappast nÄgon grÀns för hur mycket lÀrartid som kan Àgnas Ät betygssÀttning och hur mycket de studerandes fokus förskjuts frÄn lÀrande till betygshets.
Sammantaget anser vi att regeringens betygsförslag Àr mycket oroande. Man har ignorerat forskning om hur lÀrandet pÄverkas av mÄnggraderade betyg, man ökar riskerna för tidig utslagning av elever som upplever sig stÀmplade som svaga och man riskerar betygssystemets legitimitet genom att bortse ifrÄn att osÀkerheten i bedömningarna ökar med antalet betygssteg.
BÀsta platsen för detta förslag Àr pappersÄtervinningen.
KJELL CARLSSON
PER MILBERG