Betyg berör elevers lärande och samhällets behov av ett urvalsinstrument i samband med ansökningar till högre utbildning och arbetsplatser. Vi vill hävda att de förändringar av betygssystemet som regeringen nu föreslår - en sjugradig betygsskala samt betyg redan från årskurs sex - är negativa både för elevernas lärande och för urvalssystemets legitimitet.
Pedagogisk forskning har visat att betygsmodellen påverkar examinationen, vilken i sin tur styr studerandet.
Med en månggraderad betygsskala kommer mer lärartid att läggas på betygsfrågor i stället för på pedagogik, examination i stället för undervisning.
Proven riskerar att få starkare inriktning mot isolerade faktafrågor och de studerande kommer att fokusera mer på betygen än på lärandet. Detta innebär en risk för ökad ytinlärning på bekostnad av djupinlärning - knappast ett önskat resultat.
Att tidigarelägga betygen tror vi riskerar öka den tidiga utslagningen. Ju striktare kvantifieringen är, desto större risk att barnen identifierar sig själva som "starka" eller "svaga" - barn har svårt att skilja på bedömning av prestation och person. Om man inte kan identifiera sig som den som är duktig, finns stor risk att man i stället går in i rollen som ignorant eller bråkstake.
Detta kommer givetvis att hämma lärandet för dem som känner sig stämplade som svaga.
Dessutom - regeringsföreträdare har hävdat att tidiga betyg inte handlar om rangordning, utan om att avgöra stödbehov.
Låt oss då retoriskt fråga: om lärarna i dag inte skulle kunna urskilja vilka elever som behöver stöd, hur skulle de då i morgon kunna betygssätta samma elever?
Betyg är subjektiva mått på studieprestationer och det finns alltid en osäkerhet i sådana bedömningar. När vi ökar antalet betygssteg kommer dock fler att få "fel" betyg, helt enkelt därför att fler hamnar nära en betygsgräns.
Denna försämrade precision i betygssättningen minskar tydligheten. I förlängningen hotas betygssystemets legitimitet.
Vissa vill också betrakta betygssättning som en form av myndighetsutövning och "beslut" om betyg borde därmed kunna överklagas. Fortsätter vi i den riktningen, och dessutom delar ut betyg med sämre precision, finns det knappast någon gräns för hur mycket lärartid som kan ägnas åt betygssättning och hur mycket de studerandes fokus förskjuts från lärande till betygshets.
Sammantaget anser vi att regeringens betygsförslag är mycket oroande. Man har ignorerat forskning om hur lärandet påverkas av månggraderade betyg, man ökar riskerna för tidig utslagning av elever som upplever sig stämplade som svaga och man riskerar betygssystemets legitimitet genom att bortse ifrån att osäkerheten i bedömningarna ökar med antalet betygssteg.
Bästa platsen för detta förslag är pappersåtervinningen.
KJELL CARLSSON
PER MILBERG