I dag överlÀmnar vi vÄr rapport "Hem, ljuva hem" till statsrÄdet Tobias Billström. VÄr uppgift har varit att föreslÄ förbÀttringar i vÄrt system för att ta emot asylsökande ensamkommande barn. Nuvarande konstruktion bygger pÄ ett frivilligt mottagande frÄn kommunernas sida, kombinerat med ett system av statliga regler och bidrag. Problemet Àr att dagens hantering byggdes upp för en Ärlig mottagningskapacitet om 300 till 400 barn. Nu talar vi om en inströmning pÄ 2 500 barn per Är! Systemet hÄller med andra ord pÄ att krackelera. Situationen Àr likartad inom hela EU omrÄdet.
Hur ska denna ekvation lösas? Svaret menar vi finns i Ăstergötland. HĂ€r har LĂ€nsstyrelsen, Migrationsverket och kommunerna kommit fram till att man mĂ„ste jobba gemensamt. Eftersom undertecknade har varit engagerade i att bygga upp östgötamodellen kĂ€nns det spĂ€nnande att den nu blir föremĂ„l för nationell prövning.
Vad vi har gjort i Ăstergötland Ă€r att skapa en regional ansats. Gentemot staten garanteras en viss mottagningskapacitet men kommunerna förbehĂ„ller sig rĂ€tten att inom lĂ€net fördela ansvaret. Större kommuner som Linköping och Norrköping tar hand om vissa frĂ„gor som kan vara svĂ„ra att hantera för en mindre kommun. SmĂ„ och medelstora kommuner samverkar sinsemellan och replierar vid behov pĂ„ regionala resurser.
I Ăstergötland har vi med detta angreppssĂ€tt pĂ„ kort sikt kunnat fördubbla vĂ„r kapacitet. NĂ€r vi för statens rĂ€kning under nĂ„gra hektiska mĂ„nader tillĂ€mpat samma modell i vĂ„ra förhandlingar med andra lĂ€n och kommuner i Sverige har det varit möjligt att i form av regionala avsiktsförklaringar skapa över 800 nya platser för ensamkommande barn. Och dĂ„ Ă€r det viktigt att ha i minnet att varje plats ger möjlighet att ta hand om fler Ă€n ett barn per Ă„r.
Att bara skapa nya platser rÀcker inte. Dagens modell mÄste vÀssas. VÄr rapport innehÄller 17 förslag till ÄtgÀrder frÄn stat och kommun. I kommunernas fall handlar det om bÀttre mellankommunal och inomkommunal samverkan. För statens del rör förslagen olika ÄtgÀrder frÄn tillsynens utformning, konstruktion och hantering av statsbidrag, ideella sektorns insatser över till möjligheten att pÄ marknaden köpa platser frÄn vÄrdbolag och entreprenörer.
Vi menar avslutningsvis att den statliga tyngdpunkten i förhandlingsarbetet mĂ„ste förskjutas frĂ„n Migrationsverket till LĂ€nsstyrelsen. En sĂ„dan Ă€ndrad ansvarsfördelning frĂ„n statens sida, kombinerad med den kommunala viljan att stĂ€lla upp och ge sitt bidrag, borgar för ett bĂ€ttre lokalt anpassat system. Det har man visat i Ăstergötland
BJĂRN ERIKSSON
REGERINGENS KOORDINATOR
NIMA POUSHIN
RĂ DGIVARE