Övergrepp mot kvinnor och barn

I anslutning till internationella kvinnodagen den 8 mars påbörjar Sveriges tidigare EU-kommissionär Margot Wallström sitt uppdrag som FN-rapportör om sexuellt våld i konflikter. Tanja Mitic och Alexander Gabelic menar att det inte får råda någon tvekan om på vem sida FN står.

Kvinnor och barn i konfliktdrabbade länder utsätts ofta för övergrepp. Att kunna skydda dessa är en av FN-svåraste uppgifter.Bild: Scanpix

Kvinnor och barn i konfliktdrabbade länder utsätts ofta för övergrepp. Att kunna skydda dessa är en av FN-svåraste uppgifter.Bild: Scanpix

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2010-03-08 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

FN ska genom fredsfrämjande insatser skydda civilbefolkningen i krig och konflikter. Trots det har återkommande rapporter under 2000-talet talat om FN-anställda som har begått sexuella övergrepp mot kvinnor och barn i konflikthärdar. I Sverige uppmärksammades frågan senast i ett inslag i SVT:s Uppdrag granskning i januari. Då handlade det om Demokratiska republiken Kongo. Överträdelser har också rapporterats från bland annat Kenya, Liberia och Haiti.

FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan införde för sex år sedan nolltolerans för sexuella kontakter mellan FN-personal och civilbefolkning. Även hans efterträdare Ban Ki-moon har satt frågan högt på dagordningen. Han talade vid sina möten med Sveriges regering och frivilligorganisationer i Stockholm i höstas engagerat om behovet av skydd för utsatta kvinnor.

De båda generalsekreterarnas arbete har resulterat i ett omfattande regelverk för FN-anställdas uppförande. I fjorton av sjutton fredsfrämjande FN-insatser finns särskilda enheter för uppförande- och disciplinfrågor. FN:s interna övervakningsorgan, OIOS, utreder under ledning av Inga-Britt Ahlenius misstankar om sexuella övergrepp och trakasserier. Personal som har begått allvarliga övergrepp kan skickas hem och avstängas från framtida uppdrag. I slutet av förra året lanserade FN också en webbsida som redovisar statistik över anmälningar och utredningar om sexuella övergrepp - allt för att ge offentlighet åt frågan.

Trots dessa åtgärder kvarstår problemen. FN:s medlemsländer måste därför i högre grad ge världsorganisationen sitt stöd i arbetet för bättre skydd för kvinnor och barn. Regelverket måste också få genomslag i varje enskild FN-insats. För det krävs att alla chefer för FN:s fredsfrämjande insatser får utbildning och stöd från FN-systemet. Samtidigt måste medlemsländerna ställa krav. Det är bara de enskilda regeringarna som kan ställa sina utsända inför rätta.

Ytterligare en möjlighet är att låta varje FN-mandat innehålla ett ansvar att motverka sexuella övergrepp. Att Internationella brottmålsdomstolen kan åtala och döma i sexualbrottsmål i samband med väpnade konflikter har heller inte uppmärksammats tillräckligt.

I anslutning till internationella kvinnodagen den 8 mars påbörjar Sveriges tidigare EU-kommissionär Margot Wallström sitt nya uppdrag som FN-rapportör om sexuellt våld i konflikter. Det är en av FN-systemets viktigaste och svåraste uppgifter. Kvinnor och barn i fattiga och konfliktdrabbade länder måste kunna lita på att FN är på plats för att hjälpa.

Innehållet i FN:s konventioner och deklarationer måste komma kvinnor och barn i världens alla länder till del även i praktiken. Ingen tvekan får råda om att FN står på de utsattas sida.

TANJA MITIC, ORDFÖRANDE I LINKÖPINGS FN-FÖRENING ALEKSANDER GABELIC, ORDFÖRANDE I SVENSKA FN-FÖRBUNDET

Läs mer om