En ny årlig miljard till grundskolan är enligt Sandra Wahlström (27/8) vad som behövs för att ge eleverna de rätta förutsättningarna att klara skolan. Att beräkningen landar på enbart en miljard förvånar, då skolan bland annat bör rusta sina undervisningslokaler och ge ett högre löneläge åt sina anställda. Detta kostar stora pengar.
Wahlström beskriver hur grundskolan inte fungerar. Hon förmedlar indirekt bilden av en skolorganisation med pedagoger och rektorer, understödda av en omfattande lagstiftning med centrala myndigheter - som inte tillräckligt klarar av att informera om behovet av olika stödinsatser till eleverna. Ett uppseendeväckande vittnesmål.
Att Wahlström föreslår inrättandet av en särskild "ordinationsrätt" för lärarkåren har ett gott syfte. Men tyvärr blir nog effekten att "patienten" blir övermedicinerad.
En lärare i grundskolan ska redan i dagsläget rekommendera olika stödinsatser för sina elever och en rektor är skyldig enligt regelverket att efterfråga och besluta om stödinsatser för berörda elever. Behovet av stöd ska även förmedlas till föräldrarna.
I syfte att stödja eleven är skolan fylld av olika regler, stiftade i såväl riksdag som kommuner. Trotts detta är det enligt Wahlström uppenbara brister. Problemet är att bakom de kommunala kulisserna frodas en "subkultur" där den ena handen säger satsa på eleverna - medan den andra handen säger vill du göra karriär som rektor så är det inte lönt att begära mer pengar. Kommunpolitikerna och de höga tjänstemännen i skolförvaltningen slits mellan höga målsättningar och en begränsad ekonomi och det är målen som får vika.
Jag "ordinerar" Sandra Wahlström att ta fram förslag på en helt ny skolorganisation som premierar öppenhet och en ny ledarkultur inom grundskolan.
Klas Thorberg