Intresset för att starta eget tillsammans och bilda personalkooperativ ökar, en trend som är starkare än någonsin 2007. Det blåser särskild medvind för personalkooperativa idéer inom vård och omsorg.
I en unik femtonårig fallstudie som publicerades nyligen konstateras att personalkooperativ inom vård och omsorg leder till ökat personalinflytande och engagemang, ökat eget ansvar samt ökad kostnads- och intäktsmedvetenhet.
Syftet med boken Tänder tillsammans. Personalkooperativ inom vård och omsorg (SNS Förlag) är att förstå de förändringar som personalkooperativ inom vård och omsorg innebär. För femton år sedan knoppades drygt hälften av folktandvården i Landstinget Kronoberg av till personalen. Jag har ingående följt dessa kliniker under åren och jämfört personalens och patienternas situation i de folktandvårdskliniker som är kvar i offentlig regi och de avknoppade kooperativa klinikerna.
Studien visar på att kooperativiseringen har varit positiv både för medarbetare och patienter. I kooperativen finns en ökad förståelse för kostnads- och intäktssamband. Personalkooperativets besluts och organisationsstruktur framstår som klarare och lättare att förändra än landstingets mer svåröverskådliga dito. I personalkooperativen kan vi se en stark identitet och stolthet. Dessutom är det skillnad i arbetsglädje och engagemang. Men konkurrensen mellan klinikgrupperna har även gynnat landstingets personal som inte vill framstå som sämre utan snarare bättre.
Ett landsting som överlåter verksamhet till personalen tar samtidigt en risk. Det handlar om minskade styrmöjligheter och minskad insyn från politiker och medborgare.
En övergång till personalkooperativ har visat sig ge mer än bara fokusering på materiella incitament vilket mycket om diskussionen om privatisering och bolagisering inom vård och omsorg hittills handlat om. Centrala ekonomiska begrepp som marknad, decentralisering, kundorientering och ekonomisk styrning vid avknoppningar till ekonomiska föreningar har supplerats med begrepp som arbetstillfredsställelse, kompetensutveckling och medlemsinflytande.
Antalet kooperativa företag i form av ekonomiska föreningar har ökat med 35 procent sedan slutet av 1990-talet. Detta är vad som krävs för att skapa fler personalkooperativ inom vård och omsorg.
Starten är speciellt viktig då frågan av vem och varför initieringen görs är central. Ju tidigare all personal får nödvändig information ju bättre. Informationen måste uppfattas som korrekt och inte som glättad. Finns positiva nyckelpersoner både bland personal och förvaltning gäller det att stötta dessa. Ska personalen våga satsa och lämna tryggheten i landstinget måste det finnas någorlunda långa avtal och klara regler för omförhandling om spelreglerna är annorlunda än då första avtalet skrevs. Det går inte att pressa priset för vård och omsorg hur långt som helst. Det finns en grundnivå som kan ses som den lägsta möjliga för att bedriva tjänsterna med god kvalitet. I stället bör man som upphandlare satsa på en långsiktig relation till en vårdgivare där god kvalitet sätts i centrum.
Lars Lindkvist