Den nya reality-såpan eller vad programserien om klass 9 i Malmö ska kallas kommer säkerligen att bli en succé. Åtta mycket duktiga lärare tar sig an en underpresterande årskurs nia och gör den till en av Sveriges bästa klasser på en termin. I utbildningssammanhang är det en mycket kort tidsperiod för att få en klass att gå från dålig till toppresterande. Hur vore det förresten om Sveriges television satsade på att låta hantverkare komma och fixa till alla nedgångna skolor? Slitaget beror väl på att skolvaktmästare och andra som ska sköta om skolorna gör ett dåligt jobb, eller...?
Kan man inte göra en serie program i vilka mycket duktiga författare och bokbindare ser till att skolorna får nya och bättre läromedel än de slitna som man dras med? Den dåliga bokstandarden måste väl bero på dåliga skolbibliotekarier, eller....?
Visst vore det intressant att se när bulldozers, grävmaskiner och en massa trädgårdskunnigt folk vällde in på en skolgård och förvandlade den till en mönstergård på tre dagar. Tråkiga och slitna skolgårdar måste väl orsakas av att kommunernas parkpersonal underpresterar, eller....?
Varför gör man en tv-serie om en underpresterande skolklass? Ambitionen är nog att göra program som är underhållande och tankeväckande. Visst är det kittlande att se om riktigt, riktigt duktiga lärare kan åstadkomma ett smärre under. Men vad är det för signaler som serien ger? Om de åtta lyckas betyder väl det att de ordinarie lärarna har gjort ett dåligt jobb? Är det säkert att det överensstämmer med verkligheten? De åtta lärarna har villkor som skiljer sig från dem som de ordinarie lärarna måste arbeta under och eleverna har ett extremt massmediefokus på sig, vilket innebär att de inte beter sig som vanligt. Om de åtta lärarna lyckas med sitt uppdrag skulle jag gissa att många elever runt om i landet kommer att kräva nya och bättre lärare som kan hjälpa dem att höja sina betyg. Varför dras med sina vanliga lärare när det bevisligen finns pedagogiska superstjärnor?
Jag finner det närmast pinsamt att Sveriges television nappar på tidens trend med snabba lösningar på svåra problem. Massmedietrenden för närvarande är snabba lösningar, tuffhet och raka rör. Man löser familjeproblem med en super-nanny, får ordning på ett kaotiskt restaurangkök på en vecka och gör extrem make over av både hus och människor på några dagar.
Vad som hade varit en bra insats för att utveckla skolan hade varit om de åtta lärarna tillbringat en termin på skolan i Malmö och arbetat tillsammans med lärarna på skolan, deltagit i lektioner och gett lärarna återkoppling, haft egna lektioner och diskuterat upplägget med lärarna. Skolutveckling kräver utveckling av lärarna och att de och eleverna har bra villkor för det arbete som det innebär att lära sig och att stödja elevernas lärande. En sådan tv-serie hade för min del känts bra, men den hade kanske inte blivit lika häftig och sensationsinriktad som konceptet med superhjälten som dyker ner och ställer allt till rätta på rekordtid.
Håkan Hult