En god hälsa hamnar högt på listan över vad som är viktigt i livet. Visst har alla ansvar för sin egen hälsa men det omgivande samhället påverkar också. Vilken uppgift kan för oss förtroendevalda vara mer betydelsefull än att se till att samhällsutvecklingen främjar god hälsa över tid? Petrus Boström (M) reducerar i sitt debattinlägg, (ÖC 4/1) folkhälsoarbete, och särskilt Folkhälsoinstitutets roll, till onödiga pekpinnar avseende individernas levnadsvanor. Detta är direkt felaktigt.
Levnadsvanorna spelar roll för individens hälsa och politikens uppgift är att skapa förutsättningar för goda val. Men folkhälsoarbete innefattar så mycket mer. Att Sverige har nationella målområden för folkhälsa visar att politiker på alla nivåer har ett ansvar. Folkhälsa finns i så gott som varje politikområde vilket är en styrka och en svaghet. Allas ansvar kan lätt bli ingens ansvar. Hur bostadsområden planeras, vilka möjligheter till delaktighet och inflytande som finns och hur stora de ekonomiska klyftorna i samhället är - allt detta påverkar hälsan i befolkningen.
Denna medvetenhet måste spridas, inte minst bland politiker. Besluten ska grundas på kunskap om hälsoutvecklingen, hur hälsan påverkas av olika faktorer samt vilka åtgärder som ger goda resultat. Folkhälsoinstitutet, andra myndigheter och forskare ska ge det underlag som behövs. Miljöhälsorapporten 2009 beskriver t ex hur olika miljöfaktorer påverkar hälsan. Detta ger kunskap om hur beslut som tas nu påverkar såväl miljön som hälsan över tid.
I många län finns insikten att en frisk befolkning är förutsättningen för regional utveckling. Här i Östergötland pågår just nu ett lovande tvärpolitiskt arbete för att på allvar ge folkhälsoarbetet kraft.
Att investera i folkhälsa är en avgörande fråga för att nå ett långsiktigt hållbart samhälle både ekologiskt, socialt och ekonomiskt.