Prioritera hälsofrämjande insatser

Dumsnåla inte bort hälsofrämjande insatser när det är kärva tider. På sikt är det mer effektivt att förebygga än att behandla sjukdomar, skriver MADELAINE PAVLIDIS, ledamot (FP) i landstingsfullmäktige.

Linköping2009-03-27 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Evidensbaserade studier visar att det är oerhört viktigt med tidigt insatta åtgärder för att minska risken för framtida komplikationer och förtida död vid allvarliga folksjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar och diabetes.

Nio av tio hjärtinfarkter kan förklaras av rökning, fysisk inaktivitet, kostfaktorer, övervikt och stress. Minst 6 av 10 hjärtinfarkter kan förebyggas.

Diabetes som inte är optimalt behandlad kan leda till komplikationer. Exempel på detta är högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke, ögonkomplikationer, njurskador samt tandproblem.

Bäst är givetvis att förebygga dessa sjukdomar innan de kräver en mer avancerad behandling. Dessvärre saknas ofta tid och resurser för att satsa på förebyggande hälsovård av patienter med kroniska sjukdomar. Den största delen av det hälsofrämjande arbetet sker, och bör ske, i primärvården. När vi diskuterar sjukvårdens uppgift i form av prioriteringar får hälsofrämjande insatser inte glömmas bort.

Socialstyrelsen har i sina nya riktlinjer för hjärtsjukvård betonat att hälso- och sjukvårdspersonal måste bli mer aktiva att diskutera levnadsvanor med patienterna och ge stöd och råd om rökstopp, fysisk aktivitet och sunda matvanor.

När man utvärderar vårdens resultat tittar man nästan alltid på sådana faktorer som är mätbara. Till mätbara faktorer hör inte samtal eller rådgivning - och resultaten syns inte förrän om 10, 20 eller 30 år i form av en utebliven stroke eller hjärtinfarkt! Detta är något man bör beakta i arbetet med hälsofrämjande åtgärder. Hälsoinriktade åtgärder får inte bortprioriteras vid resursknapphet. På sikt är det mer kostnadseffektivt att sätta in åtgärder i tid.

Madelaine Pavlidis

Läs mer om