Anders Ljungberg ifrågasätter (5/2) positiva samhällsekonomiska kalkylerna för Ostlänken och Citybanan och därmed våra slutsatser i Corren den 19 januari.
Sedan vi skrev har Banverkets expert Tomas Gustafsson (31/1) dragit samma slutsats som vi, nämligen att man inte kan räkna fram något säkert beslutsunderlag för så stora infrastrukturinvesteringar.
Vi anser att med de slutsatser som Anders Ljungberg drar blir han indirekt en förespråkare för ökat bilresande på E4 och för mera flygtrafik mellan Stockholm och orter söderut mot Köpenhamn. I ett långt och globalt tidsperspektiv är ju bilismen den värsta miljöförstöraren. Detta gäller särskilt den tunga lastbilstrafiken.
Vi anser att tåget är bäst. Det kan bli ännu bättre med Ostlänken, Götalandsbanan och Europalänken till Köpenhamn och vidare mot Tyskland och övriga Europa. Ostlänken skulle frigöra spårkapacitet på gamla stambanan som ökar möjligheterna för SJ att konkurrera med den tunga lastbilstrafiken. Miljön kring E4 söder om Stockholm är redan överbelastad.
De ökande kraven på miljöhänsyn talar ju entydigt för snabbtåg i stället för flyg eller bil på avstånd upp till 50-70 mil. Alla som har stått i bilköerna från Södertälje in mot Stockholm en måndagsmorgon eller ut från Stockholm på sen eftermiddag vet hur dåligt detta alternativ är.
Enligt statens förhandlingsman Bo Holmberg är finansieringen av Ostlänken inte något avgörande problem. Liksom i fallet Arlandabanan finns det privata intressenter som är beredda att ställa upp. Det är inte bara näringslivet som tjänar på bättre miljö utan vi alla.
Med Anders Ljungbergs resonemang skulle man varken byggt Öresundsbron eller Citytunneln i Malmö. Kalkylerna för vart och ett av dessa projekt var sämre än de vi har för Ostlänken och Citybanan. Hade Öresundsregionen blivit en av de mest framgångsrika i Norra Europa om man inte hade byggt den nya infrastrukturen där?
Ove Brandes
Professor i Industriell marknadsföring
Reinhold Castensson
Professor vid Tema Vatten