För att bevara välståndet i Sverige måste vi skapa nya konkurrenskraftiga företag i attraktiva näringsområden. Men i en ökad global konkurrens är det allt svårare för innovatörer och entreprenörer att skapa nya framtidsföretag. Inte alla är villiga att ta på sig de stora risker, den osäkerhet och merarbete, som det innebär att försöka bygga en sådan verksamhet. Men framtidsföretagen kommer sannolikt i ökande omfattning att utvecklas inom högteknologiska branscher, i gränsområdet mellan universitet, näringsliv och samhället i övrigt.
I Sverige har vi under senaste decennierna haft en oförklarad paradox. Trots den kanske högsta forskningsintensiteten per capita i världen sedan 1970-talet har den ekonomiska tillväxten i landet inte följt samma utveckling. Forskningen tycks inte överföras i produktutveckling och nya, växande företag i tillräckligt stor omfattning.
Varför kommer inte forskningsresultaten och de nya idéerna från universitet och högskolor ut i vårt samhälle?
Den förra regeringen menade att det så kallade "lärarundantaget" från 1949, som innebär att akademiska lärare har dispositionsrätt över sina egna uppfinningar, skulle vara förklaringen till att vi i Sverige inte kunde skapa nya innovativa företag. Lärarundantaget utreddes därför igen under s-regeringen. "Utredningen om rätten till resultaten av högskoleforskningen", (SOU 2005:95) hade som uppdrag att klarlägga konsekvenser av ett avskaffande av lärarundantaget.
Vi menar att ett avskaffande av lärarundantaget skulle vara en direkt skadlig åtgärd, både för Sveriges innovationskraft och för våra universitet. Den sannolika konsekvensen skulle bli att antalet forskningsresultat som kan komma att övergå till praktisk användning minskar ytterligare med ett sådant förslag.
Skulle våra universitet skulle överta rollen från de enskilda forskarna att kommersialisera forskningsresultaten genom förvärv, avyttring, licensiering och patentering, menar vi att man åtar sig en uppgift som vare sig är effektiv eller ligger inom myndighetens verksamhetsområde. En utveckling mot ett nytt Statsföretag AB med de många negativa politiska effekter för etableringen av nya, innovativa framtidsföretag som detta skulle medföra riskerar istället att följa.
Vi har därför motionerat i riksdagen för att den nya regeringen nu lämnar det eviga utredandet av lärarundantaget till förmån för fokus på att förändra de verkliga problem som hindrar universitetsforskares idéer till att i större omfattning också övergå i kommersiella framgångar.
Omvandlingstrycket på svenskt näringsliv kommer att fortsätta att öka och vår uppgift är att utforma en politik som skapar bättre möjligheter för såväl nyföretagande i allmänhet som för att möjliggöra en ökad exploatering av inhemska innovationer i Sverige. Endast så kan vi hävda oss i den ökande globala konkurrensen.
Finn Bengtsson,
Socialutskottet
Andreas Norlén,
Civilutskottet