Alla djurförsök ska godkännas av djurförsöksetiska nämnder som leds av jurister och där forskare och lekmän, dels från djurrättsorganisationer, dels politiker, ingår varav jag är en av dessa i Linköping.
Vid vårt möte i juni godkändes den ansökan om svansavlastning på råttor som Corren skrev om 30 juni. De tidigare försöken har visat att senläkning kraftigt förbättras - fördubblad hållfasthet - av rörelse och nu vill man veta när i läkningen detta ger bäst effekt.
I försöket, liksom tidigare, hängs råttor upp i svansen för att avlasta benen och släpps vid olika tidpunkter ned på ett löpband för träning. Sedan avlivas de och man examinerar hur hälsenan läkt i de olika grupperna.
Vi i nämnden har att försöka väga försökets nytta mot det lidande det orsakar djuren och se om det går att ersätta det föreslagna använda djuret mot något annat, mindre känsligt eller använda någon helt djurfri metod och även minska totala antalet djur.
När det gällde lidandet hos råttorna i försöket med svansavlastning så övervakas djuren och personalen undersöker om råttorna äter eller dricker dåligt, tappar i vikt, kanske inte putsar pälsen eller visar obehag. Men några tecken på smärta har inte setts i tidigare försök med svansavlastning. Råttorna ökar i vikt under försöket och håller pälsen fin, står det i ansökan, och råttorna anpassar sig snabbare och trivs bättre eftersom de kan röra sig fritt i buren.
Dessa skäl var för mig tillräckliga för att ge ett godkännande.
Sammanfattningsvis kan sägas att djurförsök ger stora möjligheter till att förbättra dagens sjukvård, vilket ger minskat lidande och kostnader. Försöksdjuren har under sitt korta liv en förhållandevis bra bomiljö under bra tillsyn. Detta till skillnad mot många husdjur, till exempel hundar som lämnas i lägenheter på dagarna utan att få sitt rörelsebehov tillfredsställt, möss bortglömda i barnrummen eller övergivna sommarkatter etcetera.
Nu för tiden har användandet av högre stående djur, som apor, hundar och kaniner, kraftigt minskats och det pågår stor forskning om att hitta nya, djurfria metoder. Exempelvis försök på cellstadiet eller datormodelleringar som den nya gentekniken har gett oss möjlighet till.
Men varje år används inom EU cirka 12 miljoner djur i vetenskapliga försök. Det är uppenbart att många försök dubbleras på grund av att forskare inte känner till de andra försöken eller att dessa inte är tillräckligt standardiserade för att ge relevans.
Inom EU kommer nu från kommissionen ett nytt förslag om standardiseringar, vilket kan minska dubbleringar, och även nya tvingande direktiv för förbättrat djurskydd i enlighet med EG-fördragets protokoll som ersätter, begränsar och förbättrar användningen av djur. Målet i slutändan är att helt ersätta djurförsök och det är det vi jobbar för.
Lennart Berggren (FP)
ledamot Linköpings Djurförsöksetiska nämnd