Rättvisa är mer än Rättvisemärkt

Om Linköpings kommun ensidigt stödjer Rättvisemärkt får andra som arbetar för rättvis handel det svårare, skriver PATRIK ANDERSSON (m) och JOHAN LUNDBERG, Muf.

Linköping2008-02-28 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Man ska som privatperson och kommun ta ansvar för att det man köper inte har tillverkats av organisationer som kränker mänskliga rättigheter. Men det finns fler organisationer än Rättvisemärkt AB som garanterar handel på rättvisa villkor. Att ensidigt ta ställning för Rättvisemärkt AB kan skada mer än det hjälper, då andra organisationer får det svårare att överleva.

Det som utmärker Rättvisemärkt AB är inte att de jobbar för grundläggande mänskliga rättigheter, utan att de erbjuder bönderna fasta priser. Organisationer har rätt i att fasta priser kan skydda vissa bönder mot konkurs, men det är bara halva sanningen.

Samtidigt som bönder i Centralamerika förlorade sina inkomster svepte en våg av välstånd över Vietnam. Från att ha försörjt 300 000 personer försörjer Vietnams kaffeindustri i dag över fem miljoner människor. Om Rättvisemärkt fått bestämma hade denna utveckling aldrig skett.

Man bör också notera hur stor andel av Rättvisemärkts pris som når producenten. Uppemot 9 av 10 kronor som kunden betalar för rättvisemärkta produkter försvinner på vägen. Jämför det med de 75 procent som måste gå till insamlingens ändamål för att en organisation ska få ett 90-konto.

Vi anser att moderaterna i Linköping har fattat ett felaktigt beslut. Vi har motionerat om ett alternativ till partiets länsförbundsstämma. Samtliga etiska märkningar utgår från FN-organet ILO:s kärnkonventioner om en minimistandard för arbetsvillkor i världen. För en kommun som vill handla etiskt är det bättre att ställa sig bakom dessa generella regler i stället för att låsa sig och förorda ett specifikt märke. På samma sätt som Linköpings kommun väljer att köpa miljöbilar, men inte specifikt av märket Volvo.

Patrik Andersson

Johan Lundberg

Läs mer om