Varje dag utsätts vi för ljud. Det kan vara vackert och det kan vara störande. En del ljud vänjer vi oss vid att inte höra, andra inte. Ändå tar hjärnan emot detta ljud som störande buller när det når upp till vissa nivåer.
Faktum är att allt fler människor drabbas och störs på olika sätt av buller, med sämre hälsa som konsekvens. Vi riskerar nu att fler människor insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar som följd, enligt Socialstyrelsen. Det handlar inte längre om huruvida vi upplever en störning eller inte - höga ljud och eller långvariga exponering leder till folkhälsoproblem, forskningen är entydig på den punkten. Tittar vi sedan på hur barn påverkas av bullerstörningar märker vi redan vid låga nivåer en försämring av barnens minne, inlärning och läsförmåga, enligt Naturvårdsverket.
Hur vill vi att vårt samhälle ska formas? Borde inte utmaningen ligga i hur Linköping kan minska och eliminera buller som påverkar människors hälsa negativt, samtidigt som vi bygger vidare på framtidens stad.
Jag anser att vi måste arbeta fram en bullerreduceringsplan för kommunen så att man kan ta sig an detta folkhälsoproblem mer strategisk och långsiktigt. Det gäller att minska den sammanlagda och totala mängden ljud/buller som vi utsätts för.
Det vore också önskvärt om vi kunde lämna diskussionen om flygbuller kontra vägtrafikbuller bakom oss. De står nämligen inte mot varandra. De bidrar båda på sitt sätt till folkhälsoproblemen, men behöver lösningar som skiljer sig åt. Sådana lösningar skulle kunna bli en viktig del i en bullerreduceringsplan.
Ska vi kunna bygga en långsiktigt hållbar stad, som strävar efter en hälsosam och god miljö, krävs det att vi tar bullerfrågan på allvar och långsiktigt bestämmer oss för att reducera bullret i vår Kommun.
Mikael Sanfridson