Upproret som pågått i Iran sedan presidentvalet har jämförts med revolutionen 1979, men det är ingen revolution ännu. Det är resultatet av att högste ledaren Ayatollah Ali Khamenei och hans anhängare inte lyssnar på folket. Det iranska ledarskapet är på väg i samma fälla som Irans sista kung: Shahen Reza Pahlavi. Han slutade lyssna på folket, förnekade dem deras rättigheter och tvingade dem i exil. Ayatolla Khomeini återvände därefter från sin exil i triumf. Khomeinis efterträdare, Ayatollah Ali Khamenei, hävdar att "utländska agenter" ligger bakom upproret och att den sittande regeringen har folkets stöd.
Medvetet försöker regimen lägga ansvaret för allt våld på USA och England. Studenter kallas för terrorister och huliganer. Men vad är det de vill ha? De vill ha frihet att tala, tänka och uttrycka sig. För oss svenskar är det grundläggande rättigheter.
Irans revolutionära garde och kravallpolis har vid flera tillfällen annonserat att de ska bryta upp protesterna med kraft och jaga demonstranterna från gatorna. De är beredda att använda våld för att lugna ner och ta fast upprorsmakarna.
Av dessa fredliga och unga iranier som vill ha förändring är 60 procent under 30 år. De har inget minne av den islamiska revolutionen. Deras fönster mot omvärlden är öppna. Många av dem använder internet och tittar på satellit-tv. De informerar sig genom Twitter och Facebook. Ögonvittnen meddelar där var och hur många kravallpoliser som finns och var demonstranterna ska samlas. Det är tack vare nätet som omvärlden får information om det omänskliga våldet i Iran. Neda Agha-Soltan, en ung filosofistudent, vars våldsamma död lades upp på internet har blivit den gröna revolutionens symbol. Hon deltog lugnt i demonstrationen och sköts ihjäl pratandes i sin mobil. Efter bara ett par timmar spreds filmklippet över hela världen.
Flera tunga namn visar öppet sitt missnöje med hur Irans regering bemöter folkets protest. Obama, Sarkozy och Merkel finns bland dem. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har uppmanat till ett omedelbart stopp för de iranska myndigheternas arresteringar, hot och våld. Han uppmanar dem att respektera grundläggande medborgerliga rättigheter och särskilt mötes- och yttrandefriheten.
Men det fattas fortfarande en klar reaktion från den svenska regeringen.
Snart tar Sverige över EU:s ordförandeskap. Men regeringen avvaktar fortfarande och vanligt folk frågar sig vad det beror på. De vill veta hur de kan stötta demonstranterna i Iran.
I vissa länder bär politikerna ett grönt band; en symbol för den iranska oppositionen. Varför kan inte svenska politiker göra detsamma och visa sin sympati med det iranska folket? Jag kan inte låta bli och undra hur många unga tjejer och killar som ska mördas innan Sverige skärper sin ton mot den iranska regeringen?
Reza Zarenoe