Den 26 juni presenterades Fjärde storstadsregionens gemensamma marknadsbolag ägt av Linköping, Norrköping, universitetet och till hälften av regionens näringsliv. Då slog regiontankens dödgrävare till med ett nytt kapitel i den eviga flygplatsfrågan.
Norrköpingsmoderaten Fredrik Bergqvist visste att berätta att Linköpings flygplats vill konkurrera med Norrköpings flygplats om en eventuell flyglinje till Helsingfors.
Att det finska flygbolaget skulle få välja mellan Linköping och Norrköping skulle enligt Bergqvist vara att kasta stenblock i maskineriet. Han är beredd att ta detta som intäkt för att skjuta regionsamarbetet i sank. Den moderata ideologin att konkurrens främjar välstånd är som bortblåst.
Linköpings flygplats har uppenbart hanterat frågan klantigt och omoraliskt. Med förtryckta brev försöker man manipulera en resandeundersökning till sin egen fördel. Bra start på ett samarbete med flygbolaget att försöka lura dem.
Samarbetet i Fjärde storstadsregionen är av avgörande betydelse för regionens framtid. Tjänstemän i de två kommunerna har dragit igång flera stora samarbetsprojekt. Nutek har genom prognoser visat att regionen tjänar miljarder och tusentals arbetstillfällen på ett utökat samarbete. För invånarna är vår funktionella region den viktiga arbetsmarknaden inte kommunerna.
Några av regionens största företag, påhejade av Handelskammaren, har initierat bildandet av ett gemensamt marknadsbolag och investerar miljoner i denna satsning. Man gör det för att berätta om en framgångsrik region för att locka kvalificerad arbetskraft och öka välståndet.
Näringslivet har förmågan att överse med visa politiska oförsyntheter. Linköpings kommun låter sig till exempel företrädas i styrelsen för det nya bolaget av en person utan någon formell förankring i kommunen. Övriga parter representeras av sina främsta företrädare. Kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall valde i stället att sitta i styrelsen för det lokala näringslivskontoret, som har klätts i skepnad av ett bolag. Näringslivet inser att denna typ av felsteg kan rättas till efter nästa val. Detta tänkande i stort verkar vara svårare för politikerna.
Flygplatsfrågan är en sandlådedebatt utan proportioner! Den uppmärksammas med tre helsidor i Norrköpings Tidningar. Regiontankens dödgrävare applåderar. Många har hoppats att de tillhör en utdöende generation. Därför blir man orolig, när en så ung politiker som Bergqvist inte lyckas höja sitt huvud över sandlådekanten.
Nu krävs det politiskt ledarskap. Politikerna sitter på ett helt unikt regionsamarbete med engagemang och finansiering också från universitet och näringsliv. Andra regioner avundas dem.
Politikerna måste nu hitta en lösning på flygplatsfrågan, så att den kan avföras från dagordningen. Båda flygplatserna går med förlust. Kan politikerna inte enas om en flygplats borde de åtminstone av effektivitetsskäl slå ihop dem till ett bolag och på köpet spara skattepengar.
Rolf Erichs