Hur skogarna sköts är inte bara en fråga om turism eller sågverk ger mest skatteinkomster. Åtvidabergs fjärrvärme kommer från skogarna och det behövs mer skog för att ersätta bensin med klimatvänliga bränslen. Ett uthålligt samhälle behöver träd.
Skogsskötsel tar tid, träd som fälls i dag planterades för flera generationer sedan. De som planteras i dag kommer att vara välväxta mot slutet av århundradet. Det uthålliga skogsbruket är äldre än miljörörelsen och finns kvar så länge som människor gör investeringar som nästa generation får skörda.
När man odlar granskog fyller man skogen med träd som kan bli mat för granbarkborren. Det går att hålla granbarkborrarna i schack genom att snabbt hugga ner smittad skog men samtidigt spara så mycket äldre döda granar att det finns rovinsekter som äter dem. Man fäller även friska träd runt angreppen för att fånga barkborrar i trädstammarna.
Men den ekologiska metoden fungerar inte om det blir massförökningar. Om någon slarvar med arbetet kan barkborrarna spridas som en gräshoppssvärm. För att det inte ska behöva hända finns det lagar som tvingar alla skogsägare att sköta sina skogar så grannarna inte skadas. Alla är tvingade till detta förutom reservaten.
Det är bra med naturreservat men många reservat hade täta granskogar som fälldes av Gudrun och Per, barkborrarna svärmade obehindrat och åt grannarnas skog. Vem vill ha ett reservat som granne om det innebär att det man gör för nästa generation kan blir ödelagt?
Skogsägarna som sköter sin skog långsiktigt sköter även en stor del av naturvården. Om vi inte uppskattar deras arbete kommer vi både att förlora den frivilliga naturvården och de råvaror som nästa generation behöver. Reservaten behöver skötas så att de inte skadar grannarna, eller så får vi försöka kompensera skadorna med skattepengar. När det inte sköts är det bra att kommuner som har mycket skog bromsar, för hur ska de annars kunna påpeka att vi både behöver uthållig produktion och naturvård?
Magnus Redin