Regeringen verkar medveten om att Sverige behöver fler företag. Man satsar ett stort politiskt kapital på dels att förenkla regler och annat för befintliga företag, dels att sänka den ekonomiska inträdesbarriären för entreprenörer. Men tillräckliga, riktade satsningar saknas fortfarande för att locka grupper som traditionellt sett inte startar företag. Det gäller såväl ungdomar som personer med utländsk bakgrund.
Vi har blivit bra på att förmedla att Sverige är ett land där alla oavsett bakgrund ges samma möjligheter att förverkliga sina drömmar. Men utanförskapet för vissa grupper på arbetsmarknaden är alltjämt ett stort problem.
Andelen arbetslösa i Östergötlands län är 2,9 procent, medan 4,6 procent av ungdomarna och 6,9 procent av personer födda utomlands är arbetslösa. Den allmänna finansiella oron och de uppsägningsvarsel som vi förmodligen bara sett början på, kräver dessutom fler insatser så att Sverige inte får en skenande arbetslöshet.
När det gäller ungdomar har regeringen tidigare bland annat gett stöd till Ung Företagsamhet, en organisation som ger gymnasieelever möjlighet att starta och driva företag som en del av sin utbildning. Årligen har tusentals elever fått lära sig mer om entreprenörskap. Men nu verkar satsningen i viss mån åsidosatts trots att den i stället borde ha byggts ut ännu mer och i än snabbare takt. Eftersom ungdomar är bland de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden och som i hög grad riskerar att bli arbetslösa om antalet arbetstillfällen minskar, borde regeringen satsa extra på denna grupp.
Generellt gäller samma sak för personer med utländsk bakgrund. Förvisso har första generationens invandrare vissa specifika problem vid start av nya företag, exempelvis bristande språkkunskaper samt begränsade kunskaper om regelverk gällande avtal, skatter, regler och lagar. Men det är till exempel också mycket svårare för personer med invandrarbakgrund än de med helsvensk bakgrund att få banklån för att finansiera starten av ett eget företag. Detta trots att båda grupperna är lika framgångsrika som företagare. Denna diskriminering måste regeringen avvärja. Nu när antalet arbetstillfällen minskar är det hög tid att satsa mer på denna grupp, eftersom det är vanligare för personer med invandrarbakgrund att starta företag på grund av arbetslöshet eller risk för arbetslöshet.
Ett gott företagsklimat är en förutsättning för att skapa välstånd, fler arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt. Sverige har idag relativt goda förutsättningar för företagare och regeringen har avsatt resurser för att förbättra villkoren. Men ytterligare satsningar måste göras på dessa grupper för att skapa fler arbetstillfällen. Genom att satsa på grupper som traditionellt sett inte startar företag, minskar vi utanförskapet och skapar framtidens näringsliv.
Bo Åsell