De flesta svenska politiker talar regelmässigt om vikten av en energipolitik som ger industrin tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Och minst lika vanligt är höga ambitioner i klimatpolitiken. Båda utgångspunkter som jag och Pappers stöder till fullo.
Problemet är bara att politiken sedan förs som om det fanns en motsättning mellan dessa båda ambitioner. Den svenska energipolitiken har alltför länge i allt för hög utsträckning präglats av låsningar kring kärnkraften och en strävan att till varje pris minska elanvändningen. Sanningen är att den omvända politiken, en politik som ökar tillgången på el, är den mest effektiva för att fasa ut vårt beroende av fossil energi och våra koldioxidutsläpp. Samtidigt som det ger fler jobb och bättre välfärd. Men för att komma dit krävs att låsningarna kring kärnkraften en gång för alla löses upp. Det är hög tid nu.
Sedan 1990-talets början har vart fjärde jobb inom industrin försvunnit. Den utvecklingen förvärras, men orsakas inte, av den djupa lågkonjunktur som vi nu går in i. Vi står nu inför ett akut läge där mer än var tionde anställd inom basindustrin hotas av uppsägning. De underliggande faktorerna är flera, men den enskilt viktigaste som vi själva kan påverka handlar om energipolitiken. Det är dags för regeringen att visa handlingskraft och byta sin handlingsförlamning genom ett beslut som inte kräver miljardinvesteringar. Riv upp förbudet mot ny kärnkraft. Det är ett av de viktigare besluten för Sveriges förmåga att ställa om och lämna de fossila bränslena bakom sig. Gör det möjligt att investera klimatvänligt - i alla energislag.
Dagens energipolitik, som helt exkluderar kärnkraften som en del av framtidens lösning, är dessutom en politik som i undersökning efter undersökning saknar stöd hos allmänheten. Enligt en färsk undersökning från Novus Opinion i oktober vill nära åtta av tio svenskar antingen ha kvar eller bygga ut kärnkraften. Inte ens var femte stöder den rådande politiken på området - avveckling. Men de politiska låsningarna, med rötterna i sjuttiotalets föreställningar om kärnkraften, lever oberoende av att opinionen har en betydligt mer nyanserad uppfattning om kärnkraften i dag. Och, som det verkar, helt oberoende av allvaret i klimatfrågan.
Fatta ett beslut, gärna blocköverskridande, som innebär att det otidsenliga förbudet mot att investera i ny kärnkraft upphör.
Det är ett beslut som på kort sikt inte skapar arbeten åt de tiotusentals som nu är varslade, men det ger en tydlig signal i en för basindustrin, och Sverige, avgörande framtidsfråga: Tillgång till klimatvänlig energi till rimliga priser. Det gör det mer attraktivt att investera i befintliga och nya svenska industrianläggningar. Det gör det möjligt för drygt två miljoner svenskar - som lever och arbetar i kommuner där den elintensiva industrin ofta utgör ortens livsnerv - att se lite ljusare på framtiden. Det gör det möjligt för Sverige att sätta och leva upp till ambitiösa klimatmål utan att det går ut över välfärden. Det är hög tid både för klimatet, den svenska industrin och välfärden.
Jan-Henrik Sandberg