Nu börjar skolåret igen med många förhoppningar och goda föresatser hos elever, föräldrar och lärare. Vissa politiker menar att föräldrarnas inflytande stärks genom att man ger föräldrarna representation i olika nämnder, men detta torde inte vara det väsentliga i föräldraansvaret. Föräldrarnas viktiga inflytande utövas i hemmet.
Barn liksom vuxna behöver få tala av sig efter en dag utanför hemmet. Barn behöver få diskutera vad som hänt i skolan men också innehållet i det de lärt sig. Vänjer man familjemedlemmarna vid de här samtalen, så når man inte bara en djupare gemenskap och barnen får en bättre inlärning utan föräldrarna får också en tidig varning om något håller på att gå snett.
Om föräldrarna själva har intresse för läsning och för omvärlden utgör detta en viktig stimulans. Föräldern predikar bäst genom sitt eget levnadssätt, inte bara med ord.
Ska studieresultaten bli bra och barnet inte komma i bråk i onödan är det viktigt med tillräckligt med sömn. Personer som är utsövda har lättare att koncentrera sig och är mindre aggressiva. Barn och ungdomar behöver hjälp att etablera en fast läggtid och de behöver lugn i hemmet vid läggdags.
Barn och ungdomar behöver näringsriktig och varierad mat, inte ständigt pizza och pasta eller "ta själv" ur kylskåpet. Detta kräver planering och att vuxna finns i hemmet och ger en rad goda effekter. Ordentlig frukost förbättrar skolresultatet.
Viktigare än att skjutsa till olika aktiviteter är att föräldrarna finns på plats i hemmet och att deras närvaro är något barnen kan lita på. I det moderna samhället är detta långt ifrån en självklarhet. Barnen vill i regel tala om sin skoldag precis när de kommer hem, inte fyra timmar senare. Många föräldrar är mer noga med vitaminer och cykelhjälm än med att vara på plats dag efter dag.
Det är också viktigt att barnet vet att det är föräldrarna och inte barnet som har sista ordet i hemmet. Att veta att det är föräldrarna som har ansvaret skapar en grundtrygghet hos barnet. Inte heller detta är längre självklart, eftersom moderna föräldrar har ett så stort behov av sina barns kärlek att de ofta inte står ut med att säga nej och därigenom riskera en konflikt med barnet.
Det har skapats ett nytt ord, "curlingförälder", för föräldrar som beskyddar sina barn alltför mycket och tenderar att "serva" dem i allt. Det ligger emellertid en motsägelse i att dagens föräldrar ägnar stor uppmärksamhet åt barnets fysiska säkerhet genom ett "curlingbeteende" samtidigt som allt fler familjer splittras. Det finns knappast något värre trauma för ett barn än att föräldrarna separerar.
Nu börjar ett nytt skolår och det är dags att ta nya tag.
Inger Enkvist