Svenskarna sade nej till euron 2003, men euron är ändå här. Mer än vart tionde småföretag har använt eurosedlar och -mynt under senaste året, enligt en färsk undersökning från Företagarna. Dessutom sker cirka 40 procent av utlandsfaktureringen i euro.
Ganska naturligt är det hotell- och restaurang- samt detaljhandeln som använder euron mest. Undersökningen visar att mer än var fjärde sådant företag använde euron under senaste året, mest i Norrbotten, som har vår enda landgräns mot euroland, följt av de sydligaste länen. Östergötland ligger näst sist i landet. Endast sex procent av våra företag har använt eurosedlar och - mynt, vilket tyder på att besöksnäringen här kan utvecklas mycket.
Sedan 2003 har EU utvidgats från 15 till 27 länder och i dag används euron i 15 av dessa. Ytterligare nio kämpar för att kvalificera sig, medan Sverige, Danmark och - naturligtvis - Storbritannien har ställt sig utanför. Om några år har alla Östersjöländer euron, utom vi och Ryssland. Vilket sällskap vill du välja?
En del säger att det går ju så bra för Sverige, även utan euron. Men bra kunde ha varit bättre - enligt en forskningsrapport kostar utanförskapet oss 122 miljarder kronor i utebliven varuexport varje år.
För de cirka 90 000 småföretagen som exporterar och importerar förenklas livet, om även vi går med i eurosamarbetet. Nu höjer växlings- och valutakostnader priset och vi förlorar - helt självförvållat - order och jobb. Sakta men säkert flyttar jobben utomlands.
Det är svenska folket - du och jag - som tillsammans kan bryta den utvecklingen genom att säga ja till euron. För mig är det kristallklart: Svenskarnas trygghet blir större om euron kommer fort än om jobben försvinner sakta men säkert.
Lars Holm