Handelsminister Ewa Björling har nyligen förklarat att hon vill ta bort det svenska förbudet mot att exportera snus. Förbudet tillkom för att andra EU-länder inte ville tillåta försäljning i sina länder. Björling menar att dagens svenska undantag är orimligt och strider mot EG-rätten. Björling har även skickat ett brev till EU-kommissionären för inre marknaden och tjänster, Charlie McCreevy. Björlings åsikt är att länder som inte vill ha snus ska tvingas till det.
Björlings resonemang är oförklarligt. Till att börja med borde Björling som tandläkare vara väl insatt i forskningsresultat. Snus ger ökad risk att drabbas av cancer i bukspottskörtel, matstrupe och magsäck. Likaså ökar risken att drabbas av såväl hjärtinfarkt som stroke och för högt blodtryck. Det finns också undersökningar som exempelvis pekar på att snus orsakar diabetes.
Precis som Björling skriver innebär grundbulten i den fria rörligheten inom EU att varor fritt ska kunna säljas mellan länder. Men Björling nonchalerar ett viktigt undantag, nämligen då det finns ett intresse att skydda människors hälsa och liv. Det står klart att snus innebär tydliga risker och är en skadlig produkt.
Det är med glädje jag ser att medlemsstaterna har börjat ta tobaksfrågan på mer och mer allvar. När äntligen detta har blivit en betydelsefull fråga kan man sannerligen fråga sig varför arbetet ska inskränkas. När Sverige för 14 år sedan gick med i EU var det inga otydligheter kring det svenska exportförbudet.
Björling har en anmärkningsvärd inställning till snuset. Jag hoppas verkligen inte att detta kommer bli en huvudfråga för ministern. I likhet med frågan om snus är det också oerhört viktigt att medlemsstaterna har möjlighet att hävda sin egen beslutanderätt om alkoholen. För ett fruktbart förebyggande arbete är det ingen bra strategi att släppa snuset fritt.
Lars Wohlin